Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eli F. Heckscher: 1500-talets svenska samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hudavkastningen; däremot var det förmodligen mindre
bevänt med köttets kvantitet och kanske också med dess fetthalt.
Jordbrukets karaktär förklarar åtminstone till en väsentlig del
en livsmedelskonsumtion som icke just skulle ha passat nutidens
smaksinne och matsmältning. Så gott som all animalisk föda var
nämligen antingen torr eller salt eller bägge delarna. Gustaf Vasa
föreskrev noga hur årets avkastning i kött, fläsk, fisk och smör
skulle läggas upp i visthusen och hur det sedan föregående år där
förvarade skulle uttagas och användas till den löpande
konsumtionen. Som den nästan enastående sparsamma och på materiell
försörjning inriktade person han var, föll det honom heller icke
in att någon föda skulle behöva kastas bort, hur länge den än
hade legat. Vid ett tillfälle föreskrev han att smör, som hade
råkat bli kvar i tre år, skulle användas till utspisning åt de på
slottet arbetande dalkarlarna »emedan dem sådant passeligt är»,
och vid ett annat ålade han sin fogde att omedelbart sälja ett
parti malt som rent av hade nått den respektabla åldern av fyra
år. Icke heller han själv gick alltid fri från följderna av denna
hushållning; så t. ex. skrev han en gång till drottning Margareta
att han ansåg sig böra lämna Gripsholm, därför att ölet till största
delen var surt.
Först under sönernas tid började både de själva och deras hov
att ställa anspråk på en bättre och mer modern utspisning, i
enlighet med deras nya kulturella inställning. Det viktiga är
emellertid att tillståndet för de breda lagren mycket länge
förblev sig likt. I en ovärderlig redovisning för utspisningen åt det
vanliga folket på alla kronans slott och gårdar år 1573 —
tillsammans över 5 300 personer — kan man se att icke mindre än
99 kilogram per person, av sammanlagt 101,6 kilogram kött,
fläsk och fisk, var salt eller torrt, sålunda 98 procent av det hela.
Det är många djupt ingripande sidor av det ekonomiska livet
som få sin förklaring härigenom. Dit hör först och främst den
redan antydda, i förhållande till nutiden enorma salt-åtgången.
Saltet var verkligen en nödvändighetsartikel i helt annan
utsträckning än i nutiden. Vidare intogo kryddorna en plats i
människornas värld som numera är oss alldeles främmande. Man
må betänka att det under århundraden fördes kolonialkrig om
tillgången till kryddorna, medan nutiden, trots att den icke har
blivit mindre böjd att föra krig om ekonomiska fördelar än man
var på den tiden, vänder sina intressen åt helt andra håll. Maten var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>