Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson: Vasaborgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säkerligen riktig uppgift sysslade han själv med intarsiaarbeten.
Sådana av sällsynt prakt finns ju bevarade från hans
hertigresidens Kalmar.
Johan III:s intresse för arkitekturen framträder mycket starkt,
och hans ord om att »bygga är min högsta lust» har ju blivit
klassiska. Hans smak, hans intresse för alla detaljer och hans
sakkunskap är rikt bestyrkta i hans brev, och man kan i dem
följa hur arbetet fortskrider i Uppsala, Vadstena, Svartsjö,
Stockholm och på många andra håll. Han har själv gjort upp skisser
till arbetet, han föreskriver rummens proportionering och
fönstrens utseende. »Arkitektisk manér» var hans uttryck för
stilrenhet i renässansens mening. I större skala än förut engagerar han
också utländsk sakkunskap för de stora företagen, från
Tyskland, Nederländerna och Italien, och den yttre och inre
utsmyckningen ligger honom varmt om hjärtat. Men det bör också
framhållas, att även för honom var de fortifikatoriska synpunkterna
ytterst viktiga. Det nya systemet med vinklade bastioner, som
sydländska krigsvetenskapsmän hade utarbetat, genomfördes av
honom i stor stil. Ej minst därigenom blev Kalmar en så
betydande fästning, att det nästa danska kriget i 1600-talets början
kom att kretsa däromkring, ehuru krutbrist och andra
omständigheter kom motståndet att vackla och framkallade
kapitulation. Kronoberg och Älvsborg utbyggdes också på samma eller
liknande sätt under Johan III:s tid; endast på Svartsjö gav han
sina estetiska intressen alldeles lösa tyglar.
Så stod vid 1500-talets slut resultatet av Vasakungarnas
byggenskap klart, och ännu i dag kan vi studera det och njuta av
det. Det har redan sagts att många av dessa borgar inte längre
finns till. Älvsborg är försvunnet. Svartsjös välska prakt kan vi
nu bara stifta bekantskap med på senare avbildningar.
Stockholms borg med det stolta Tre kronor brann under Karl XII:s
första år, och dess rester vilar under det tessinska slottet; men
också här kan samtida bilder ge oss mäktiga intryck. Borgholm
är senare ombyggt och har därefter blivit ruin. Kronoberg ligger
också i ruiner, men det imponerar ännu med sin barska
1500-talsuppsyn och sitt sköna läge på den lilla holmen; Stegeborg
skall inte heller förglömmas.
Men många av slotten träder oss ännu relativt oförändrade
till mötes. De är visserligen inte alldeles sådana de var på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
