Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Lundberg: »Bygga och bo» på 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
större och placeras runtom huset, just som i Hälsingegården (men
fönsterformerna äro där yngre).
Den ståtliga parstugan i två våningar kunde gott vara från kung
Göstas tid. Nästan likadana voro boningshusen på Kungsör, blott
att husen där voro längre och försedda med ytterligare två rum
å varje gavel. Denna smala länga, med salar, som uppta hela
byggnadsbredden och ha fönster i båda långväggarna, den är
svensk senmedeltid och vasatid — ehuru byggd först långt fram
på 1700-talet! Smal och rank står den i gården och i terrängen,
härligt fyller ljuset dess stugor och kamrar. Detta är svensk
byggnadstradition, väl värd att hållas i ära, väl värd att leva vidare.
Men vi få ej stanna länge här. Låt oss blott kasta en blick in i
rummen. Här längst inne i västra ändan en kammare med
Eriksunds vaser och blombuketter målade på slät, vit botten. Uppe i
övre våningen en sal, målad med kransar och girlander i taket,
som kunde vara tagna från ett av rummen i Kalmar
ståthållarevåning. Väggarna målade som en vävd tapet, med figurer. Och i
byggnaden öster på gården en målad sal med granna kolonner
och urnor, lekfullt omtydda av målaren till midsommarstångens
blomsterbindningsfason.
Lägg också märke till gårdens förstubroar. En gammal svensk
herregård har sällan eller aldrig förstubro. 1700-talets arkitekter
krävde stramare stil än så. Men här i Hälsingegården lever
1500-talets förstubro — tillsatt med svängda rokokoformer!
Kasta då samtidigt en tanke till den öppna spiseln med
uppsvängd kupa i mången mellansvensk bondgård från 1800-talet.
Dess anfäder kan du söka upp på Gripsholm!
Låt oss nu välja en gammelgård, som är litet mindre
storståtlig, låt oss välja Härjedalsgården på Jamtli. Den är grå och mera
sluten, än mera borgartad. Stugan är lång, men har bara en
våning. Loften däremot stå höga sida vid sida, tre stycken, och
dessutom ett enstaka loft på boningshusets andra sida. Det doftar än
intensivare av medeltid ute på det gröna tunet. Men inne i stugan,
byggd omkring 1700, råder 1500-talets anda. Finrummet,
länsmanskammaren, har sin målning i det ryggade taket likaväl som
på väggarna — med en stark känning av gustaviansk sirlighet i
renässansmönstren. Fylld av ljus är denna stuga, med fönster på
tre sidor, låga, långa fönster. Hur kommer det sig, att rummet har
en så underligt rofylld, blond stämning! Kanske är det därför, att
alla ytor äro så hela, väggar och tak glida samman med sin vita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
