Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Wieselgren: Det svenska 1500-talet i dikten och i verkligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plikt mot fosterlandet». Franzéns indignation var säkerligen äkta
men dock en smula taktlös, eftersom både drottning Desideria
och kronprinsessan Josephine, vilka hedrade sammankomsten
med sin närvaro, tillhörde samma kyrka som Katarina Jagellonica.
Inom diktningen har Johan III aldrig intagit någon mera
framskjuten plats, och ej heller bildkonsten har ägnat honom något
särskilt intresse. Som en naturlig följd härav har han i den
allmänna uppfattningen blivit tämligen undanskymd och i bilden
av vårt 1500-tal stannat som en mera obestämd bakgrundsgestalt
med något nästan professorsmässigt över sig.
Skarpare profil däremot har Karl IX. Den som givit den
allmänt accepterade framställningen av honom är Snoilsky, som i
sin dikt Vita frun med ojämförligt mästerskap skildrat honom
på ritten till Vibyholm genom det sommargröna Södermanland.
Snoilsky ser sympatiskt på hans verk, fastän han också antyder
dess mörka sidor. Den hårda handen har varit nödvändig, riket
var i fara, det fanns ingen möjlighet till kompromiss — så
bedömer Snoilsky hertigens blodiga framfart i Sverige.
Förklaringen finner han i Karls nationella och demokratiska
grundsyn: han går strängt fram emot adeln, men bonden har i honom
en trogen och uppriktig vän. Denna bild har sedermera blivit
tämligen allmänt accepterad och går med obetydliga skiftningar
igen i den populära litteraturen, när Karl IX kommer på tal.
Eljest har han sällan blivit behandlad i dikten. Den produktive
journalisten Karl Fredrik Ridderstad skrev verkligen en gång vid
1800-talets mitt ett drama om honom, men detta var ett
synnerligen svagt arbete, som visserligen uppfördes på Kungl. Teatern
men mycket hastigt försvann från spellistan. Strindberg
planerade under sina senare år ett skådespel med samma ämne
men kom aldrig längre än till det första utkastet. I bild har han
återgivits på Albert Edelfelts effektfulla ungdomsverk Hertig Karl
vid Klas Flemings lik; i övrigt har hans gestalt sällan lockat
konstnärerna.
Betecknande för intressefördelningen bland ämnena från vårt
1500-tal är listan över de historiska motiv, som förekommit
behandlade på Konstakademiens utställningar i äldre tid. Mot ett
femtiotal tavlor med stoff ur Gustav Vasas historia kommer ett
tiotal ur Erik XIV:s, tre eller fyra ur Johan III:s — samtliga
med Katarina Jagellonica som centralfigur — och ett par stycken
ur Karl IX:s. Den siffermässiga fördelningen talar här som synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
