Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Waldén: Hertig Karls furstendöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av hertigens sparsamma läggning. I Eskilstuna växte murarna
till ett praktfullt slottskomplex. Kungsgårdarna (under vilken
benämning i regel inbegripas såväl kronans som hertigens enskilda
egendomar) i Eskilstuna, Strängnäs, Tynnelsö, Kungsberg,
Julita, Rävsnäs, Segersjö, Marieholm, Karlstad och Kroppa
utvecklades till mönstergårdar.
Mönstergårdar? — ja, del vågar man nog anta med kännedom
om den ständiga och stränga uppsikt, varunder dessa domäner
stodo. Men den barske befallningsmannen nöjde sig inte med
att se om sitt eget hus. I ömsom faderligt förmanande, ömsom
fränt kommenderande tonfall, välbekanta sen kung Göstas dar,
tillhöll han allmogen att svedja, röja, dika, plöja och så, och
spannmålsproduktionens successiva stegring visar, att man inte
var ohörsam. Det hade heller ej varit rådligt, ty Karl drog sig
ej för att i egen hög person hålla husesyn hos såväl kronotorpare
som fria skattebönder.
En av de viktigaste förutsättningarna för modernäringens
uppryckning utgjorde den odlade arealens ökning genom
ödehemmanens återbesättande, nyodlingar och kolonisation av
obruten bygd, företag som stimulerades medelst fri spannmål
till utsäde, flerårig skattefrihet o. dyl. förmåner. Uppgifterna
rörande ur ödesmål återupptagna gårdar och nybyggen variera;
enligt en hade 1580—95 upptagits över tusen torp. Särskilt
omfattande var kolonisationen i Värmland, till vars sydöstra delar
även de första, ännu fåtaliga finnarna vid denna tid sökte sig.
På ömse sidor Letälven bröts ny bygd i den s. k. Bodaskogen.
Utmed Möckelns norra strand växte på 1580-talet fram ett antal
nybyggen, som 1586 blevo kärnan i en nybildad församling,
Bodarne eller Möckelsbodar. Mot seklets slut förekommer också
namnet Karlskoga.
Bergshanteringen, vars uppsving främjats av Gustav Vasas
många framsynta åtgöranden, blev i högre grad än någon annan
näringsgren föremål för yngste sonens omtanke. Herr Eskils
gemak, som en gång inrymt sådana skatter av klostrens
konfiskerade klenoder och Sala gruvas silver, var numera skäligen
tomt, och f. ö. var hertig Karl inte i besittning av lokalens nyckel.
Med ständigt gäckat hopp letade hertigen sin levnad lång efter
guldgruvor. Han fick nöja sig med silver, som bröts bl. a. vid
Hornkullen nära Nykroppa, vid Glanshammar i Närke samt
vid Svärta, Sjösa, Stenbro m. fl. platser i Södermanland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
