Svenska Turistföreningens årsskrift / 1941. 1500-talet / 230 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Boëthius: Bergslagen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

A.-B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET

Några av de ur bergshanteringens synpunkt viktigaste orterna i
Bergslagen under 1500-talet. Landskapsgränserna äro de nutida.

Det blev från början smidbart. Men det var fullt av slagg och
oarter och kunde därför ej i detta skick användas av smederna.

När ugnarna blevo bättre och temperaturen högre ökades
antagligen också järnets kolhalt. Sedan var steget från blästerugn
till masugn ej långt. I masugnen blevo järn och slagg flytande. De
kunde därför tappas av undan för undan. Möjligheten att
fortsätta »blåsningen» allt flera dygn i sträck och därigenom öka
produktionen måste ha tett sig som den avgörande nyheten.
Huruvida man insett att en annan metallurgisk process inträtt, är
mindre säkert. I masugnen blev järnet emellertid så kolhaltiga
att det ej längre var smidbart. Direkt kunde det nyttjas blott till
gjutning. Men i regel fick det stelna i tackor. »Tackjärnet»
användes sedan liksom blästran till råmaterial för smidesjärn. Också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>