Svenska Turistföreningens årsskrift / 1941. 1500-talet / 233 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Boëthius: Bergslagen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Olof Thaning foto.

Redan i början av 1500-talet voro masugnarna vanliga i vårt land. Men
det var inte hyttor av vår tids dimensioner och mått man nyttjade, utan
i enkla anläggningar, s. k. mulltimmershyttor, utvunno vasatidens bergsmän
sitt kvantum av tackjärn. Ännu under förra århundradet voro ugnar av
denna typ i funktion i vårt land, men blott ett fåtal ha som
minnesmärken bevarats till våra dagar. Mulltimmershytta vid Mariedam. Närke.

I ett par avseenden rådde en markerad skillnad mellan de
ädlare verken och järnbergslagen. Både i Sala och vid Stora
Kopparberget bidrog kronan i stor utsträckning till de
kapitalkrävande gruvarbetena, särskilt den betungande länshållningen.
Därjämte bedrev kronan på båda ställena ett omfattande eget
bergsbruk. Överhuvud medförde silvrets och kopparens höga
värde, att kronan starkare ingrep i de ädlare verkens drift och
angelägenheter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>