Svenska Turistföreningens årsskrift / 1941. 1500-talet / 235 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Boëthius: Bergslagen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För riksfinanserna spelade silvret från Sala en icke oväsentlig roll under
1500-talet. Från denna gruvans glansperiod finns nu inga mer påtagliga
minnen bevarade — om man icke dit vill räkna de stora konstgjorda sjöar
som alltjämt sätta sin prägel på de flacka skogsbygderna kring Sala,
och vilka till en del åtminstone uppkommo vid de dämningsarbeten, som
redan under 1500-talet igångsattes för att skaffa kraft till gruv- och
hyttdriften. Bilden härovan visar en detalj av en på 1600-talet utförd profil
av Sala silvergruva. De tältliknande byggnaderna äro »hästvindar»; för
uppfordring av malmen och för pumpverken nyttjade man vattenkraft
såväl som vindspel, drivna för hand eller genom »hästvandringar».

Silvret från Sala.

Kopparen och framför allt järnet äro de metaller, som haft en
verkligt stor betydelse för Sveriges näringsliv. Om vi börja en
topografisk översikt över bergverksrörelsen under 1500-talet med
silvret, handla vi dock helt i den gamla tidens anda. Dess vördnad
för de ädla metallerna glömde alltför ofta att mäta med ekonomiska
mått. Silvret kan också göra anspråk på ålderns företräde, om den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>