Svenska Turistföreningens årsskrift / 1941. 1500-talet / 241 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Boëthius: Bergslagen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Arbetarbefolkningen ökade hastigt. Bönder från övre Dalarna nyttjade de
rika tillfällen till säsongarbete, som erbjödos hos deras
»matfäder» bergsmännen. Handlande kommo för att köpa och sälja,
»gärningsmän som äro skräddare och skomakare» likaså. Både
handlande och hantverkare började slå sig ned på Falan »att
sökie sin näring och uppehälle». Där hölls torg två dagar i veckan.

Koppargruvan hade mot 1500-talets slut skapat ett rörligt liv i
ett industrisamhälle, som saknade motstycke i 1500-talets Sverige.
Övriga koppargruvor med anor från medeltiden eller 1500-talet
betydde föga i jämförelse med den gruva, som med rätta bär
epitetet den »Stora».


Vid Falun liksom vid Sala sakna vi mer påtagliga spår av 1500-talets
insatser i gruvdriften. »Stora stöten» har fått sitt nuvarande utseende först
efter en följd av ras under senare århundraden, och bebyggelsen i sin
helhet har förändrat karaktär. De gamla gårdarna kring Gruvgatan kunna
dock ge oss en illusion av hur Vasatidens gruvarbetare byggde sina
bostäder med grund på redan då imponerande slaggbottnar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>