Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några 1500-talsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tung måste den ensliga borgen ha tett sig för konung Erik, då
han i oktober 1574 fördes hit för att sedan aldrig mer komma
utanför dess murar.
De s. k. Vasarummen, vilka liksom slottet i övrigt ej äro
tillgängliga för allmänheten, äro fyra till antalet: ytterst
knektkammaren, därinnanför två gemak och slutligen den s. k. Erik
XIV:s sängkammare. Rummen äro restaurerade och delvis
nydekorerade i renässans- och barockstil; bäst bevarat är det här
bredvid återgivna norra gemaket med den typiska Vasatidsspisen.
Det södra gemaket, där den kunglige fången enligt traditionen
skall ha dragit sin sista suck den 15 februari 1577, är försett med
en minnestavla, och över den i renässansstil dekorerade panelen
läsas verser ur psalmen »Jag är en fattig fånge i denna världen
vrånge», som tidigare tillskrivits Erik.
Bortser man från möbleringen, som var annorlunda men dock
härrör från 1500- och 1600-talen, kan man tänka sig in i hur detta
rum bör ha tett sig den kulna senvinterkväll, då kyrkoherden i
Vendel kom hit för att ge fången det sista sakramentet. Och även om
väggarnas psalmverser aldrig skrivits av Erik själv förefaller det
att vara en djup mening med att de stå här. Den sista versen lyder:
O Gud, i dina händer
befaller jag allt i sänder
min anda, liv och själ.
Jag haver ej kunnat tänka,
hur världen låter sig sänka,
då jag uti min välmakt var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
