Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Fröling: Kring Kungsleden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Fröling
utan föreningen blev tvungen att lösa logiproblemen på ett mera
radikalt sätt. Detta har nu skett genom de rymliga tvårumsstugor,
som 1939 uppfördes vid Alesjaure, Sälka och Kaitumjaure. På
grund av transportsvårigheter kunde bygget vid den fjärde
stugan, den vid Teusajaure, icke påbörjas förrän år 1940. Icke heller
då lyckades man emellertid få fram all materiel, men till
sommaren 1941 kommer också den att stå färdig.
Samtliga dessa stugor ha två rum var, vartdera med nio
bäddar, anordnade i tre fack, alltså tre britsar ovanför varandra
som i tredje klass järnvägskupéer. Bäddarna äro en meter
breda och i värsta fall kunna två personer få plats i varje. Om
både kåtorna och prismastugorna tagas i anspråk, skulle alltså
närmare femtio personer på en gång kunna logera i vardera
av Alesjaure- och Sälkaanläggningarna. Men då måste sämjan
vara god!
Den nu skildrade delen av Kungsleden utgör dess norra
tredjedel. Den mellersta delen, från Saltoluokta till Kvikkjokk, är väl
tillgodosedd med övernattningsställen genom föreningens
stugor vid Sitojaure, Aktse och Sjabtjakjaure (Pårtestugan). Utmed
den södra delen, från Kvikkjokk till Jäkkvik slutligen, stå
logimöjligheter till buds dels i turistföreningens kåta vid Tselekjokk,
dels i de båda byarna Västerfjäll och Vuonatjviken. I Jäkkvik
finns det en präktig gästgivargård.
Ingen skall tro att anläggningarna utmed Kungsleden
åstadkommits utan svårigheter och bekymmer. Byggnadsplatserna här
höra till de mest avlägsna och ur transportsynpunkt mest
svårtillgängliga i våra fjälltrakter. Såväl transporterna som arbetena
på byggnadsplatserna ha fordrat en hel del omtanke och
förberedelser av olika slag. Man måste veta att det är hela hus, och
massiva sådana, som med all sin inredning måste fraktas upp till
och in i en del av vårt land, som till stora delar alltjämt är en
väldig ödemark.
Praktiskt taget alla slag av kommunikationsmedel ha kommit
till användning för att frakla all denna byggnadsmateriel och alla
dessa inventarier från järnvägen till bestämmelseorten. Lastbilar
ocli motorbåtar ha fört godset på de för de olika transportmedlen
lämpade lederna, ibland ha traktorer, ja till och med
flygmaskiner varit i verksamhet för stugbyggenas räkning. Med kälkar
efter häst eller ren ha transporterna fortsatt, där så kunnat ske.
372
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
