Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tor Andræ: Från Sigtuna till Gamla Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina ställen har en mäktighet av ett par meter. Så åstadkoms en
jämn plan, som med sitt dominerande läge högt över slätten
varit en lämplig grund för en monumental byggnad. Nedanför
norra sidan av denna platå ligger en gård, som alltjämt bär
namnet Kungsgården. Här har väl sannolikt en gång
Uppsaladrottens kungahall varit belägen. Men ödgodset i Uppsala hade
förmodligen vid 1100-talets mitt upphört att vara kunglig
sätesgård. Nere i Östra Aros, på Domberget ovanför Kvarnholmen,
där stadens första hamn då nyligen anlagts, hade byggts en borg,
omgärdad med en fast ringmur. Dess mäktiga kastal, vars grund
ännu finns bevarad, tjänstgjorde sedan länge som den nya
domkyrkans klocktorn. Troligen har väl anläggningen uppförts för
att tjäna som kungligt residens.
Förgäves söker man kring Gamla Uppsala kyrka spår efter
fasta hus, som kunnat hysa biskopen, hans klerker och
tjänstefolk. Bland domkyrkans gods uppräknas år 1185 en gård i
Gamla Uppsala. Därmed avses förmodligen den nuvarande
prästgården, som säkert från början tillhört kungsgårdens
komplex. I prästgårdens trädgård synas vid vägen väster om kyrkan
spår efter husgrunder. Kartor från 1600-talet visa dock, att
denna bebyggelse kan vara av senare datum. På yttersidan av
bogårdsmuren norr om kyrkan påträffades vid provgrävningar
1926 fragment av bränd klining, möjligen tillhörande något
medeltida hus. Den kyrkliga bebyggelsen i Gamla Uppsala, i den
mån en sådan funnits, har tydligen varit av ytterst anspråkslös
och provisorisk art. Har kanske även biskopen residerat i
Östra Aros?
Från det forna biskops- och ärkebiskopssätet finns alltså
blott ett enda minne kvar. Ett, men ett verkligt betydande,
nämligen Gamla Uppsala domkyrka, eller rättare vad som återstår
av den: mittkvadraten med det mäktiga centraltornet och koret.
Absiden nedrevs, till obotlig skada för kyrkans skönhetsverkan,
år 1856. Den uppbyggdes betydligt högre och försågs med tre
stora fönster. Den biskopskyrka, som Sverker grundade, följer
troget S:t Pers plan men omskriver den i väldiga mått. Kyrkans
längd från absiden till det forna långhusets västgavel är 63 meter,
bredden mellan transeptarmarna 40. Det uppges, att Erik den
helige fullbordat domkyrkan, som hans företrädare påbörjat.
Att ett byggnadsverk av så väldiga dimensioner skulle ha kunnat
uppföras på två decennier är knappast troligt. Men att en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
