Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Otto Frödin: Alvastra kloster. Inför ett 800-årsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
näppeligen kan överskattas. Deras verksamhet fick dock på intet
vis någon svenskt nationell inriktning. Tvärtom! Och förklarligt
nog. Den första kolonien bestod ju av främlingar, fransmän, tyskar
och engelsmän, och vid senare nyrekryteringar gjorde sig det
främmande inslaget länge kraftigt gällande. Något gemensamt
hemland existerade icke för dessa män, det ersattes av deras orden och
denna var i allra högsta grad internationell. Att de sedan i första
hand voro bärare av fransk kultur är en sak för sig, beroende
därpå att Clairvaux liksom ordens övriga äldsta kloster voro franska.
Vid Alvastrabrödernas hitkomst var cisterciensorden stadd på
en väldig frammarsch. Den hade uppstått som en reaktion mot de
upplösande tendenserna i tiden, framträtt som en reformrörelse
inom den gamla benediktinorden. Benedikts regel med dess krav
på kyskhet, fattigdom och lydnad skulle alltjämt vara
rättesnöret men efterlevas än strängare. Flera dylika reformrörelser
hade tidigare uppstått, men ingen av dem skulle så lyckas
förverkliga sitt program som cisterciensorden. Att så blev fallet var
väsentligen Bernhards förtjänst. Som tjugutvåårig hade han år
1112 tillsammans med ett antal likasinnade kamrater tagit
inträde i det fjorton år tidigare grundade klostret Citeaux (Cisteaux)
i Burgund, ordens första kloster, som också gav den dess namn;
det förde då ännu en tynande tillvaro, men Bernhards
storstilade personlighet, eldande entusiasm och strålande vältalighet
drog snart nya och allt större skaror dit. Under de tre närmaste
åren grundades i samma del av Frankrike fyra dotterkloster,
ett av dem, Clairvaux, av Bernhard själv, vilken som abbot
sedan ledde dess öden ända till sin död år 1153. Moderklostret
och dessa fyra voro ordens stamkloster. Efter dessa grupperades
i fem »linjer» eller »stammar» alla senare tillkomna — vid
medeltidens slut hade antalet vuxit till omkring sjuhundrafemtio
och redan när Alvastra och Nydala grundades, som Clairvaux’
fyrtionde respektive fyrtioförsta »dotter», till mer än ett och ett
halvt hundratal — och den härpå grundade strängt iakttagna
rangordningen och släktskapen, »filiationsförhållandet», dem
emellan innebar en egenartad organisation, präglad av stark
sammanhållning och intressegemenskap. Orden existerar även i våra
dagar om än under avsevärt blygsammare former; de s. k.
trappisterna utgöra en reformerad gren därav. Även Citeaux lever
kvar, ehuru till största delen nybyggt, och utgör dessa
trappist-cisterciensers huvudkloster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
