Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Otto Frödin: Alvastra kloster. Inför ett 800-årsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cisterciensernas kyrkor voro ju ingalunda församlingskyrkor eller ens
tillgängliga för allmänheten, utan avsedda för klosterfolkets
egen andakt. På ordens program stod ingalunda missionerande
och yttre propaganda. Men givetvis har brödernas personliga
fromhetsliv som tyst förebild haft en betydelsefull mission att
fylla — och säkerligen även fyllt, innan rikedom och vällevnad
trängde in innanför klausuren.
Ej heller tänker man så mycket på det förhållandet att
munkarna idkade teologiska studier och säkerligen också i viss
utsträckning meddelade undervisning, och att klostret ägde ett av
landets största bibliotek, hopbragt genom köp, gåvor och
avskrivning. Tyvärr förintat vid reformationen på ett par volymer när.
Nej, Alvastra klosters egentliga och utomordentligt stora
kulturinsats ligger på ett helt annat plan: på samhällsutvecklingens och
på det praktiska livets oändligt mångskiftande områden.
Cistercienserna voro framstående ekonomer i en betydelsefull
övergångstid från naturahushållning till penninghushållning. Hela
deras mångsidiga verksamhet präglades av tre principer;
rationalisering, disciplin, organisation, något som det svenska
samhället under den äldre medeltiden i hög grad saknade.
Den första uppsättningen munkar och konverser kom ju från
en av det dåtida Europas främsta kulturbygder och förbindelsen
med densamma upprätthölls sedermera oavlåtligt, framför allt
genom de besök abboten och hans följeslagare gjorde i Citeaux
vid generalkapitlets sammankomster, där ordens gemensamma
angelägenheter handlades. Klostret mottog på detta sätt ständigt
nya kulturimpulser, som detsamma i första hand tillgodogjorde
sig. Det var ju och skulle vara ett för yttervärlden slutet samhälle,
vars organisation var baserad på principen självhjälp: allt arbete
skulle utföras av bröderna själva. Bland konverserna måste det
finnas representanter för de mest skiftande yrken och färdigheter:
byggmästare och byggnadsarbetare, stenhuggare, träsnidare,
hantverkare av alla de slag, läkare och sjukvårdare — till klostret sökte
sig sjuka och behövande och dess gäststuga stod öppen för
vägfarande — och också jordbrukare, trädgårdsmästare och fiskare.
Klosterkyrkan bär ännu stenens svårförgängliga vittnesbörd
om cisterciensernas för svensk medeltida kyrkobyggnadskonst
banbrytande insatser som arkitekter och som förmedlare av nya
idéer i fråga om valvslagningsteknik, murningssätt och
stenbehandling. Deras rediga, enkla, ja strama arkitektur var i högsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
