Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ragnar Blomqvist: Lund — Nordens Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Absalon betraktar den begrundande. Den väldiga domkyrkan,
vars torn han haft som märke under hela resan från Havn,
dominerar som en härskare, en ståtlig symbol för ärkebiskoparnas
makt och vittfamnande strävanden. Bredvid den te sig de andra
kyrkorna små, men även de resa sig högt över de låga halmtaken.
Huru mycken from nitälskan ligger inte bakom all denna
kyrkoprakt!
Följet har hunnit fram till stadens palissad, och strax norr om
den grind, där vägen går in i staden, ligger S:t Peters
nunneklosters stenkyrka, smyckad med sandstensskulpturer av en av
de främsta mästarna från domkyrkans byggnadshytta. Den nutida
gotiska tegelkyrkan är, få vi inskjuta här, byggd först vid början
av 1300-talet.
Mellan stora kvarter, som mest upptagas av kålgårdar, rider
Absalon vidare. I norr skymtar S:t Jakobs lilla kyrka, i
kvarteret öster därom ligga borgargårdar. Vid S:t Clemens kyrka
viker han mot norr, och strax därefter befinner han sig framför
porten till sin gård i Lund, curia Lundensis, Lundagård,
omedelbart norr om domkyrkans område.
Alltifrån den tidiga morgonväkten på S:t Laurentius dag
drager en ström av folk in genom Lunds portar, åkande, ridande
eller gående till fots. Tre högars marknad vid Kristi
himmelsfärdsdag och Laurentiusmarknaden äro årets stora folkfester för
skåningarna. Folkmyllret på torggatan blir allt tätare, och långt
upp i sidogatorna ordnas det för handel i bodar och stånd.
Köpmannen från Lübeck banar sig väg genom mängden för
att vid domkyrkan möta sin färdkamrat från gårdagen,
ärkebiskopens fogde. Han vill gärna bese kyrkan i lugn och ro före
mässan.
Det tog många år att bygga domkyrkan, berättar fogden.
Då konung Knut den helige omkring år 1081 lät lägga grunden,
hade man i detta avlägsna land mycket ringa erfarenhet i fråga
om byggnadsverk av sådan storlek, och dessutom hade man
knappast sett hur murbruk tillreddes och användes förrän
konung Sven Estridsson lät påbörja Heligkorskyrkan i Dalby
omkring år 1060. Ännu mindre visste man att tillhugga så släta
sandstenskvadrer som här kommit till användning. Säkert hade
det varit inkallade främlingar i den första byggnadshyttan,
liksom fogden bestämt visste, att det senare varit flera främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
