Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Henrik Cornell: Norrländska glimtar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Henrik Cornell:
NORRLÄNDSKA GLIMTAR
En fullt bestämd gräns för kristendomens utbredning åt norr under
1100-talet kunna vi inte draga. Även i de tidigast kristnade andliga
huvudorterna levde man ännu vid slutet av århundradet under
intrycket av den omvälvning i tänkesättet, som övergången till den nya
läran hade betytt. Hedningar funnos kanske ännu åtminstone i de
avlägsnare bygderna i norr, där inga kyrkor ännu hade uppförts.
Utbredningen av kyrkornas olika, till skilda tider knutna typer, ge
oss en viss ledning för bedömandet av framskjutandet av kristendomens
nordgräns. De flesta sockenkyrkorna ha byggts först under 1200-talet,
och den kristna sockenindelningen blev väl knappast genomförd i
Norrland förr än under detta århundrade. 1100-talet var ännu en
brytningstid mellan kristendom och hedendom. Den nya religionen hade
säkerligen redan i slutet av 1000-talet vunnit ett betydande insteg och
vid mitten av det följande århundrandet var den allmänt utbredd,
åtminstone upp till Ångermanälven. Då byggdes Styrnäs kyrka på
älvens norra strand som ett brohuvud för den nya läran. Säkerligen
funnos anhängare av kristendomen även längre norrut, men ingen
kyrka bär vittnesbörd om befintligheten av någon församling på denna
tid. I de sydligare norrländska landskapen funnos vid mitten av
1100-talet ett fåtal stora kyrkor: Söderala och Norrala i Hälsingland, Skön
i Medelpad och Brunflo i Jämtland. Ett och annat ståtligt
konstföremål, som blivit bevarat genom seklerna, såsom den märkvärdiga
dopfunten i Alnö, visar att även på andra orter kyrkor funnits på denna
tid, ehuru vi inte alltid ha möjlighet att avgöra, när de första kyrkorna
blivit byggda. Då de helt naturligt förlades till de förnämsta bygderna,
utmärka deras belägenhet ännu huvudorterna i landets bebyggelse
under den hedniska tidens sista år. Att döma därav ha de kristnade
bygderna norr om Ångermanälven ännu på 1100-talet varit föga
betydande.
Kanske har dock den nya läran trängt hastigare fram än man är
benägen att tro. Redan i början av 1100-talet var man sålunda i de
avlägsna bygderna i den trakt, där Hälsingland, Härjedalen, Jämtland
och Medelpad mötas, så hemmastadd i de kristna sederna och bruken,
att bondflickorna, som ibland avbröto arbetet på vardagsbehovets
vävar för att utföra bonader till stugans klädande, kunde skildra en
kyrkfärd på en av sina bildrika våder.
I en primitiv men sällsamt intrycksfull stil ha de vävt in sagomotiv
och berättelser i sina vävar, varav några prov bevarats i de berömda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:09:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1942/0226.html
