- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1942. 1100-talet /
232

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Lundberg: Bygga och bo på 1100-talet - P. O. Westlund: Utflykt till Gotland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


inte så litet av den hållning, som var på modet där nere i Frankrike —
den höviska kulturens hemland och ledande centrum. Hon är van att
ge akt på sitt uppträdande — inte vara krokig i ryggen, inte röra sig
knyckigt eller obelevat. Fint och sedesamt bör man gå, stå och sitta.
Hennes uppfostran har haft åtskilligt av dressyr. Ädelt behag i allt
uppträdande är dess yttre mål, men detta avspeglar också ett inre
syfte, ett tämjande av ännu ej avlägsna barbariska seder, ett
beredande av vägen för högre kultur.

Hur mycket av detta har i verkligheten nått fram till oss? Hur
mycket har slagit rot och vunnit hemortsrätt? Ja, 1100-talet rymmer
många egenartade motsättningar. Mångenstädes i de låga timmerhusen
har verkligen den höviska kulturen vunnit insteg. Den unga damen
som vi sågo på föregående sida skulle icke ha behövt känna sig
främmande i stugan på bilden mitt emot — men till en allmänt mottagen
och självklar kulturnivå nådde man ej. Kanske såg det ett ögonblick
ut som om landet var på väg att bli en medlem i den nya, intensivt
levande kulturkretsen kring Frankrike. Men mot seklets slut blir det
dock alltmer uppenbart, att de ekonomiska och politiska
omständigheterna lägga hinder i vägen. Vi skymta då en tudelning av landets
kultur —- några få i högsta samhällsklassen hålla kontakten med de
ledande strömningarna, men i stort sett lever vårt folk nu mer eller
mindre avsnört från dessa, lever sitt eget liv, inte självtillräckligt, men
utan möjlighet att ösa ur de rikast flödande källorna, utan möjlighet
att ge sitt bidrag till den stora västerländska gemensamma kulturens
utveckling.

        

P. O. Westlund:


UTFLYKT TILL GOTLAND



Tätare och rikare än på det svenska fastlandet blomstrade den
materiella kulturen på Gotland under den tidiga medeltiden. I kyrkor
och profanhus liksom i den religiösa bildkonsten har den avsatt spår,
inför vilka vi ännu stanna fyllda av beundran. Det är framför allt
1200-talet och förra hälften av 1300-talet, som satt sin prägel på den
gotländska arkitekturen. Byggnadsverksamheten var under dessa
skeden så livlig, att vad som skapades dessförinnan, under de första
kristna århundradena, till stor del fick vika såsom varande otillräckligt
eller otidsenligt. Vad som återstår av minnesmärken från 1100-talet är
därför ofta fragmentariskt. Särskilt gäller detta den världsliga
arkitekturen, bondeköpmännens egna gårdar. Medan ett jämförelsevis stort
antal enskilda byggnader i sten mer eller mindre fullständigt bevarats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:09:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1942/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free