- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1942. 1100-talet /
256

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. Lundqvist: En tur på en svensk insjö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blomningen sjunker bladrosetten till bottnen igen. Lustigt nog äro
endast honblommor anträffade i Sverige. Av fossil att döma ha
emellertid åtminstone i Danmark både han- och honblommor
funnits under äldre tidsskeden.


Över oss surra talrika flygmaskiner av olika storleksordning.
Där kommer med ett rasslande ljud den kraftiga,
gulgrönbandade trollsländan, ständigt ute på jakt. Det dröjer därför
kanske inte så länge förrän man får se den fånga en stor broms. Den
uppsöker en lugn plats och sätter sig där att äta upp sitt byte.
Det är nästan kusligt att höra, hur det knastrar, under det att
bromsen snabbt försvinner, så att endast ben och vingar återstå.
De kastas bort med en nonchalant gest, och så fortsätter jakten
efter nästa offer.

Vanliga äro även en annan sorts sländor, de s. k.
flicksländorna, vilka äro gröna eller bruna med ljusgröna eller blå
tvärstrimmor. De ha den kuriösa egenheten, att hanen både under
parningen och äggläggningen bokstavligen håller honan i
nackskinnet med en tång i bakändan av kroppen. Och han är en hård
husbonde, som inte släpper henne i första taget: först när
äggläggningen är avslutad långt under vattenytan blir hon fri igen.


Omgivna av vassen, som sticker upp mer än manshögt över
ytan, staka vi oss ut på öppnare vatten. Det visar sig nu, att
vassbältet här och där avbrytes av säv. Även den verkar från vår
synpunkt som en bred bård runt sjön. Men i fågelperspektiv ser
man, att säven växer som rundade ruggar. Detta beror på, att
skottbildningen utstrålar från en mittpunkt, där beståndet så
småningom dör. Inuti sådana ruggar ligga sjöfåglarna som i
veritabla ringborgar. Inom dem kan man bland mycket annat finna
en liten grå fågel med vit buk, svart huvud, spetsig näbb och ett
orangerött fjäderbälte likt en eldkvast bakåt från näbben och
ögat. Det är svarthakedoppingen.

Säven kan användas till lite av varje: sålunda påstås, att man
därav kunde göra »en svärta, tjenlig såväl för Målare som

I vasskanten är insektslivet rikt: överst sitter en jungfruslända, på
näckrosstjälken försiggår flicksländans underliga äggläggningsceremoni.
Till höger kryper en stor trollstända under äggläggning baklänges
nedåt under vattenytan. Där intill en trollsländlarv, som just med sin
kloliknande underläpp håvar åt sig ett kryp. Till vänster en dykare.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:09:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1942/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free