Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. Lundqvist: En tur på en svensk insjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utskott eller borst. Givetvis måste planktonorganismerna vara så
lätta som möjligt. Växtplanktons assimilationsprodukt blir
därför icke stärkelsekorn som hos andra gröna växter — det skulle
vara en alltför tung ballast — utan olja. Då djurplanktonet äter
växtplanktonet få de del av denna olja, och man återfinner den
som små droppar till exempel i hoppkräftans inre.
I vilket fall som helst, så är vattnets täthet och alltså även dess
bärighet ganska olika under olika årstider bland annat på grund
av temperaturens växlingar. Tätheten är således större, då
temperaturen är lägre. Det är därför icke så förvånansvärt, om
svävorganen ändras under årets lopp. Visserligen kan det icke
anses slutgiltigt bevisat, att verkligen ett orsakssammanhang
föreligger — åsikterna därom gå nämligen ännu isär — men
många skäl tala därför. Hos vissa av djuren, så bland
hinnkräftorna, tillväxa delar av skalen eller borsten, alltså de delar,
vilka anses vara svävorgan, just under varmare tider, då vattnets
bärighet är mindre. En del planktonformer i de större sjöarna
fortplanta sig huvudsakligen på könlös väg, vilket har till följd,
att vissa egenskaper fixeras. Och då dessa utbildats under
inflytande av de för just denna sjö speciella faktorerna inses, att
varje sjö kan få sina karakteristiska raser. Den som känner dessa
kan sålunda inom vissa gränser säga, i vilken sjö ett visst
planktonprov tagits.
Den som bor vid en sjö eller haft tillfälle att observera den
under olika tider av året, har nog sett, hur plötsligt
planktonlivet blir märkbart på våren. På några dagar är vattnet
gröngrumligt eller vegetationsfärgat som det kallas. »Sjön blommar»
säger man om vissa företeelser därav. Plötsligheten i förloppet
beror bland annat på det, att många arter övervintra med så
kallade vilstadier liksom det omnämnda svampdjuret. Dessa
sporer eller vinterägg hos djuren kastas på hösten till stor del upp
på stranden; efter islossningen ta vågorna återigen hand om dem,
de föras ut och omkring i sjön för att, när de olika arternas
livsbetingelser bli gynnsamma, i ett slag utvecklas och nå sin fulla
livskraft.
Under dessa spekulationer ha vi närmat oss den andra stranden.
Den är av en helt annan typ än den vi lämnade. Det är den
strand, som är utsatt för vind och vågor. Vegetationen är här
fattigare och magrare, om den överhuvud finnes. Vi se kanske bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
