Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel L. Romdahl: Kungligt sjuttonhundratal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och driva det bittra på flykten», denna rad av Ovidius, lät
drottningen skriva över en av salens dörrar. Hon skulle få tillfälle
att begrunda hur långt konsternas makt räcker!
I marmorkabinettet, som ligger närmast intill biblioteket,
härskar en svalkande ro, en stilla högtidlighet. Men i myntkabinettet
och naturaliekabinettet förnimmer man ivern att äga sköna ting
och lusten att tränga in i forskningens hemligheter utan att
lämna den tillvaro av behag och förfining som hörde till ett
rokokohov. Den konstnärliga omsorgen, det förnäma
hantverket, den välavvägda och praktfulla hållningen i hela denna
rumsföljd ställer den på höjden av vad tiden förmådde, icke endast i
Sverige utan i hela den del av Europa som lydde under den
franska stilens herravälde. Medaljongerna i naturaliekabinettet
utfördes år 1765 av den unge Sergel och återge dragen av Linné
och fem andra lysande svenska forskare till vilka drottningen
haft tillfälle att lyssna. I dessa rum har Karl Gustav Tessin
underhållit sin härskarinna om konst och konstnärer och Olof
von Dalin har lyst med sin historiska lärdom och sin lekande
poesi. Vitterhetsakademien stiftades på Drottningholm år 1753.
I sanning, Lovisa Ulrikas slott intar ett hedersrum i vår odlings
hävder. Gustaf III:s moder har rätt till sin dryga andel i den
hyllning Tegnér ägnat det gustavianska tidevarvet i sin sång vid
Svenska Akademiens 50-åriga högtidsdag.
Men i Lovisa Ulrikas Drottningholm få vi inte förgäta
konungagemålen som av samtiden, med rätta och utan bimening, kallades
»Adolf Fredrik den milde». Han var en god familjefader, en
trogen och beundrande make till den gemål som ställde honom
i skuggan och förgäves mödade sig att skänka honom makt.
Monumentet över hans glädje att förnöja sin drottning är det lilla
lustslottet Kina i Drottningholmsparken.
På Lovisa Ulrikas namnsdag år 1752 ledsagade konungen sin
gemål ut i parken och lät henne plötsligt stå inför det slott i
kinesisk stil, som tycktes ha plötsligt vuxit upp ur marken. I
hemlighet hade det blivit byggt på Arsenalsgården i Stockholm för att
sjöledes fraktas till Lovön och sedan hopsättas. Nu stod det där
med svängda tak, vajande sidenflaggor och pinglande klockor,
medan små kineser höllo vakt ikring det — kadetter som fått
kläda ut sig och inöva »kinesisk exercis». Den lille kronprinsen
steg fram och överräckte till sin höga fru moder på en
sammetsdyna slottets nycklar. En lustig och vacker scen ur ett rokokofeeri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
