Svenska Turistföreningens årsskrift / 1943. 1700-talet / 58 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Jacobson: En 1700-talskrönika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gunnar Sundqvist foto

Ett av upplysningstidevarvets stora intressen var naturvetenskapen: dess problem
och landvinningar diskuterades till och med i salongerna, och furstar och rikemän
samlade »naturalier» liksom de samlade konst, mynt och böcker. För vetenskapliga
värv fanns alltså en gynnsam jordmån under denna tid, då »den svenska tanken
bröt sig nya banor i tankens obesökta land». Polhem, vår förste mekaniker, byggde
slussar och konstruerade maskiner, och Bergman, Schéele, Celsius och
Melanderhjelm gjorde viktiga rön inom kemien, fysiken och astronomien. Alla rönte de
uppmuntran både i Sverige och i utlandet, men det stora namnet framför andra var
dock Linné, som främst på botanikens fält skördade sina stora lagrar.
Vetenskapsmän och resenärer från när och fjärran vallfärdade också till Uppsala eller ut till
Hammarby, den anspråkslösa lantgård, där Linné tillbragte sin ålderdoms somrar.
Än i denna dag står Hammarby i nästan samma skick som på Linnés tid — ett
fängslande personhistoriskt minne och ett stycke sällsynt levande sjuttonhundratal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>