Svenska Turistföreningens årsskrift / 1943. 1700-talet / 69 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Wieselgren: Naturkänslan och landskapsdikten under 1700-talet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svärmiske och melankoliske drömmaren Saint-Preux, ser i det
storslagna alplandskapet vid Pays de Vaux en återspegling av
sitt eget disharmoniska temperament. Han älskar ensamheten,
ty i den hör han naturen tala direkt till sitt hjärta. Landskapet
flyttar in i hans eget inre och förvandlas till en del av honom
själv, dagrar och skuggor, regn och vind ha ett särskilt
budskap att bära fram till honom, och bakom allt detta anar han
den dolda samhörighet, som knyter allt levande samman med
och i Gud. Hos Rousseau finns ingenting längre kvar av den nätta
idyllen eller det konventionella staffaget i den äldre
naturdiktningen. Här som på alla andra områden revolutionär, sopar
han bort det gamla och bjuder i stället något helt nytt, i första


I den »franska parken» gav barocken ett bestående uttryck åt sin starka
formkänsla, och vid många herrgårdar i vårt land kunna vi ännu finna
trädgårdsanläggningar, som bära stilens alla kännemärken. Så vid Sandemar
i Södermanland, där trädgården i denna dag ser nästan likadan ut, som
när Erik Dahlberg för 250 år sedan lät teckna av den. Ur »Suecia Antiqua».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>