Svenska Turistföreningens årsskrift / 1943. 1700-talet / 96 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manne Hofrén: I 1700-talets spår. En reserapsodi från östra Småland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förnäm och modärn bland allt det karolinska, varav bygden ännu
stod full. Det mest påfallande moderna var den brutna
takresningen, det franska taket, som från och med mitten av 1700-talet
kom att bli samma ståndsmärke för herrgårdsbyggnaden som
säteritaket hade varit under karolinsk tid.

C. G. Rosenberg foto.

Interiör av kinesiska paviljongen i Värnanäs.

Mot seklets slut fick dock det höga brutna taket konkurrens,
nämligen i det låga sadeltaket, som blev 1700-talsklassicismens
taktyp — nu uppträda också pilastrarna i fasaderna, kolonnerna
kring porten, tandsnittet i taklisten och andra dekorationsdetaljer
av klassiskt kynne, vilka skänkte sin värdighet och stil åt det
blygsammaste herrgårdshus.

Och relativt blygsamma tedde sig de flesta av bygdens
1700-talsgårdar. Visserligen lämnade också tidens mera aristokratiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>