Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manne Hofrén: I 1700-talets spår. En reserapsodi från östra Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inte långt till en sådan slätt, Hultsfred, som sedan seklets slut
var övningsplats för Kalmar Regemente. Den gamla slätten
var inte bara en militär central i bygden, den var också ett
centrum för bygdens folkliv, inte minst vid de årliga återkommande
stora folkfesterna, midsommarhelg och »storsöndag». Och
officerskårens stora fester och baler under mötena voro årets stora
händelse för herrgårdsfolket inom vida räjonger.
En svensk kyrkvall — med kyrka och kyrkogård, kyrkstallar,
sockenstuga, sockenmagasin och allt annat som tillhör socknens
centrala plats, bär mycket ofta en stark 1700-talsprägel och just
här har seklet bidragit till att skapa några av det lantliga
folklivets vackraste och äktaste miljöer — det konstaterar man ofta
då man färdas på landsbygden. Kyrkan själv är mycket ofta
helt eller delvis tillkommen under 1700-talet. När seklet gick in
dominerades t. ex. dessa bygder av vita medeltidstempel med
torn eller staplar — ännu då den lärde kalmarlektorn P. Frigelius
kring 1750 tog sig för att avrita stiftets kyrkor blev det nästan
uteslutande medeltidsbyggnader han fick i sina ännu bevarade
skissböcker. Medeltiden hade byggt för många sekler framåt.
Men just 1700-talet med dess ökning av folkstocken och dess nya
fromhetsliv kom att göra nya kyrkobyggnader nödvändiga.
Och det revs och byggdes och ombyggdes överallt. I många
fall nöjde man sig med att bygga på medeltidskyrkan, med att
slå upp stora fönster, med att riva ner de skrymmande
medeltida pelarna och valven och med att krita över de sköna
medeltidsmålningarna. De nya kyrkor som uppfördes blevo vanliga
långhuskyrkor med torn — i Hallingeberg i Tjust sågo vi en
sådan kyrka, ritad 1760, med stort långhus och med påfallande
lågt torn, krönt med en låg spira på svängd kupol. Men oftare
sågo vi den resliga torntyp, som karakteriserar seklets slut och
1800-talets början, där tornet krönes av en hög och rak korsprydd
lanternin av italienskt snitt.
Kyrkobyggnaden blir alltså en av de viktigaste vinsterna i
1700-talets erövringståg i svenska bygder, desto viktigare
eftersom kyrkan liksom all annan offentlig byggnadsverksamhet nu
började underkastas statlig kontroll beträffande ritningarna,
bl. a. genom förordningar från 1750- och 1770-talen. De lantliga
kyrkorna blevo genom denna kontroll måhända alltför
standardiserade. Härav märker man dock mindre i interiören, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
