Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Madsén: Sot och slott. Levande 1700-tal vid uppländska bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mästare överlät sina pinnar, han kastade dem på härden när
han blev gammal och slutade. Hur vänner man var, kunde man
aldrig fråga varann, hur man ställde härden.
— Jag har mina ställpinnar kvar, säger Gauffin.
— Det är också nästan det enda vi har kvar, säger Hägg.
— Vi går kvar här fast vallonsmidet är nedlagt. Det ligger något
över hela det där som gör att man älskar det, man ville inte byta,
även om man kunde.
 |
| Gösta Lundquist foto. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
