Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Fäderneslandets beskrivning. Kring 1700-talets svenska geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kongl. Landt-Mäterie-Contoir författad öfver Sweriges Rike, efter
thenna Geographiska Inledning til at bese Orternas belägenhet».
År 1743 hade också ingenjören Georg Biurman utgivit tvenne
Vägkartor till sin Vägvisare i »Svea och Göta riken samt
storförstendömet Finland», varav vi kunna sluta oss till att reselivet
börjat florera och även frammanat geografiska hjälpredor.
Under 1700-talet utföres nu ett jättearbete i landet till den
geografiska kunskapens tjänst och det samlade material som snart
står till buds ger kunskapsstoff av ett helt nytt slag mot vad man
förut varit van.
Landsände efter landsände utforskas. Lokala uppgifter från
socken efter socken insamlas och ordnas. Beskrivning efter
beskrivning går till trycket. Svensken får kunskap om det egna landet.
Väl är den geografiska överblicken ofta bristfällig och särskilt
är vad vi nu kalla den fysiska geografien försummad. Tuneld
t. ex. nöjer sig ofta med ett registerartat uppräknande av sjöar och
floder. Trakt efter trakt går han igenom, ger för landskapen
gränser och storlek och några allmänna ord om den allmänna
beskaffenheten såsom om Uppland: »Landet är ganska vackert,
jämnt och fruktsamt och Jordmånen särdeles bärande, så att
ehuru Åkren mångestädes wanskiötes, så blir dock här i
Landet gemenligen sådan ömnoghet af Hvete, Råg, Korn, Hafra,
at Inbyggarne hafwa icke allenast sielfwe tilräckligt förråd theraf
utan kunna ock sälja ansenligt til närliggande orter. Til Äng,
Mulbete och Skog, är icke allestädes så tilräckelig lägenhet.»
Så följer landskapets indelning såväl för förvaltning, och
lagskipning som kyrkostyrelse.
Huvuddelen utgöres av data om städer och köpingar,
marknadsplatser och kamperingsplatser, slott, kungsgårdar och
herrgårdar, hälsobrunnar och läkekällor, fästningar och skansar,
stenbrott, malmstreck och gruvor, bruk, manufaktorier,
fabriker, skeppsvarv och hamnar, kyrkor och mycket annat som allt
noga bokföres. Vid historiska data fäster man stor vikt och ger
dem mycket utrymme.
Det vore ingen mening att här närmare granska dessa
uppgifter — läsaren har säkerligen en långt bättre behållning av att
själv ur denna eller någon annan av 1700-talsgeografierna, som
äro lätt tillgängliga i våra bibliotek, söka bilda sig ett omdöme
En sida ur Tunelds Geografi över Sverige av
år 1757 — ett »Uttog» det är sammandrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
