Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Santesson: Norr om Kebnekaise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norr om Kebnekaise
Något som däremot inte kan förtigas, det är utsikten från
Påssosjtjåkko. Det var kartografen Bucht, som år 1880 för första
gången besteg fjället — från ett annat håll i lättare terräng — för att
göra vissa observationer, och en bättre utsyn över fjällvärlden
kunde han inte gärna önska sig. Medan vi kokade buljong, njöto
vi av solnedgången. Omedelbart söderut låg
Selmatjåkkomas-sivet, som dock icke dolde Kebnekaisetopparna i bakgrunden.
Långt i fjärran låg Akka och badade i gyllene belysning. Längs
horisonten i väster kunde vi känna igen en lång rad av fjällen
vid norska kusten, ända upp till ett par spetsar i Salangen
långt norr om Narvik. Rivtind, Nävertind och Istind kunde tydligt
urskiljas.
Nervägen valde vi över Påssosjglaciären — en lättare tur. Här
påträffade vi för övrigt den största glaciärbrunn, någon av oss
tidigare sett. Den var praktiskt taget cirkelrund och fyra, möjligen
fem meter i diameter. I centrum av brunnen kastade vi ut en
stor isklump och togo exakt tid. En, två, tre, fyra, fem sekunder
förgingo utan att något hördes. Så äntligen efter fem och en halv
sekund kom ett ihåligt dån därnerifrån, då isstycket slog i botten.
I sin egenskap av fysiker kunde Hammarsten med några formler
lätt räkna ut djupet. Även med korrektion för luftmotstånd och
ljudhastighet måste detta betydligt ha överstigit hundra meter.
Det blir många femvåningshus, ställda ovanpå varandra. Efteråt
kändes det en smula knäsvagt
Vid vår återkomst till lägret träffade vi Lundquist, som
återvänt från Kebnekaise. Det var något av en sensation att så här
ute i vildmarken få höra nyheterna från stora världen. Att
Churchill just besökt Moskva syntes oss dock betydligt mindre
intressant, än att t. ex. Per Sarri återvänt till Kebnekaise
turiststation efter ett längre uppehåll i Sarek.
Efter en skön vilodag med dåligt väder vaknade vi en morgon,
då solen strålade från en nära nog klar himmel. Nu skulle
Selmatornet angripas över Kupolen!
Det var den 16 augusti. I bästa kondition nådde vi foten av
Kupolen efter en rask uppstigning på den tidigare omnämnda
branta åsen. En noggrann inspektion av klippväggen gav vid
handen, att insteget borde göras cirka 30-40 meter bortom den
första kaminen på en svagt rundad »hörna», som Kupolen
vänder mot Vistasdalen.
321
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
