Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håkan Tjerneld: Om laviner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Håkan Tjerneld
slutna hålrummet och snömassans volym. Om porositeten är
låt oss säga 60 procent, betyder det alltså att snöns volym blott
till 40 procent består av snökristaller och till 60 procent av med
vattenånga mättad luft.
Nysnö
Gammal snö
Snöart
Vikt i kg av 1 kbm snö Porositet i %
Luckraste pudersnö............... 10—30 99—97
Pudersnö........................ 30—60 97—93
Svagt vindpackad snö............ 60—100 93—89
Hårt vindpackad snö............. 100—300 89—67
Rinnsnö......................... 200—300 78—67
Torr, packad snö................. 200—100 78—56
Våt, packad snö.................. 400—550 70—50
Torr firnsnö...................... 400—700 56—24
Våt firnsnö...................... 600—800 50—20
ls............................................ 917 0
Ovanstående siffror gälla för orört snötäcke; i en lavin omlagras och packas
alltid snön, varför vikten per volymsenhet då blir större.
Efter denna inledning om snöns egenskaper och
omvandlingar övergå vi till huvudfrågan.
Hur laviner bildas.
Skilda forskare ha sökt indela lavinerna efter olika grunder.
I denna framställning följes den förenklade indelning, som
schweizarna kommit fram till.
Med hänsyn till de fysikaliska lagar, som leda till utlösning av
laviner, uppdelas lavinerna i två huvudgrupper: lössnö-laviner
(Lockerschneelawinen) och snöflak-laviner
(Schneebrettlawi-nen). Utslagsgivande är den avglidande massans fasthetsgrad.
Lössnölavinen förutsätter osammanhängande snömassor,
snö-flaklavinen däremot vindpackad snö eller snö som blivit fast
genom någon annan process. Om snön är torr eller våt, om lavinen
bryter igenom till marken eller blott går ned som ytskikt skall
beaktas först i andra rummet, likaså lavinens rörelseform och
dess hastighet, lavinbanans utseende m. m.
Lössnölaviner bildas, som av namnet framgår, av lösa
snöarter med ringa inre sammanhållning. Det säger sig självt att
snö kan hopas till en viss lutningsvinkel (rasvinkeln); vad som
därutöver tillföres glider av. Jämför en sandsluttning! Varje
lös-snöart har sin maximala rasvinkel. Störas på något ställe de
svaga sammanhållande krafterna, så råkar den snö som är för
brant lagrad lokalt i rörelse, och undan för undan x-yckas allt
342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
