Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnny Roosval: Helgonens emigration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och samtidigt förvånande. För konsten på 1400-talet och
särskilt i vårt land är denna temperatur något oerhört. Man
tänker på den italienska barocken och på mönsterbilden för
hänryckning: den heliga Teresa av Bernini. Det spanska helgonet
var liksom Birgitta visionär och har beskrivit sina syner. Man
finner i Sankta Teresas samlade arbeten de ord som inspirerat
Bernini, om Guds kärlek som trängde in i hennes hjärta som en
glödande pil. Birgittas motsvarande ord tala om att hennes hjärta
bara hade en fattig gnista men den mötte ett svavelberg. Därefter
blev hennes själ denna glödande krater, varur visioner
strömmade om fördömelse, frälsning och Herrens lidande och rasande
straffpredikningar mot kungar och påvar.
Den heliga Teresas gest i Berninis marmor är ett viljelöst
drunknande i den himmelska kärleken. Birgittas inspiration
är av ett annat slag. Hon är som upplyftad i stormande glädje.
Hon låter sig laddas av kraft från Herren och direkt aktiv
leder hon sin uppenbarelse i pennan, från pennan i
manuskriptboken och så ut i världen. Händerna som nu, då penna och
skrivpulpet kommit bort, tyckas vifta hysteriskt i luften, utföra
de för en författare karakteristiska vanegesterna: vänster hand
bläddrar om manuskriptbladet, höger hand höjs med pennan
i hand, liksom i avvaktan på »inspiration» eller på frasens fulla
utformning i hjärnan för att i nästa ögonblick hugga ned på
papperet. Sådan är Birgitta: det snabba reportagets genius.
En intervjuare hos Vår Herre, är hon publicisternas
skyddspatron med pennskaft och bläckhorn till attribut.
En av hennes sålunda anammade visioner ses, skuren i ek,
vid en av klosterkyrkans kalkstenspelare (sid. 73). Redan som
tioåring hade hon i drömmen sett Frälsaren, såsom om han varit
korsfäst, nedstigen, stående vid hennes bädd med blodet
rinnande ur de färska såren, sägande: »Se huru plågad jag är.»
Tortyren av törnekronan är skildrad med förfärande
detaljiakttagelse. Frälsarens anletsdrag talar om obeskrivlig smärta,
buren av hjältelik kraft. Ingen framställning av passionens
historiska skeende, korsfästelse eller hudflängning, kan i
realistisk skärpa överträffa denna bilden av en dröm.
Under Karl-Knutson-perioden svalna värmegraderna och
tempot dämpas ned. Ställvis behålles Engelbrektstidens kurviga
linjer, men i stort sett härskar den raka vertikalen. Hit hör det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
