Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Lundberg: Borg och herreman. På spaning efter ett förlorat århundrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lennart af Petersens foto.
Borgargården i våra svenska städer har ända fram i våra dagar bevarat drag
som redan hörde den tidiga medeltiden tilt. Under 1400-talet trängde visserligen elt
nytt byggnadssätt fram här och var, men i Sverige var det bara i Stockholm — där
man var tvingad ail bygga innanför murarna — som man påverkades av detta nya,
det höga stenhuset på smal, djup tomt och med gård mot gatan. Utanför
huvudstaden behöll alltjämt den timrade borgargården sitt herravälde: tomterna voro
rymliga och stadens staket lätt att vid behov flytta. Gårdsinteriör frän Arboga.
domkyrka. Men hade man hunnit så långt, var utvecklingen så
konsekvent och logisk? Vi veta det ej!
Bättre besked få vi då söderut, i Skånes korsvirkeshus, allra
bäst i Ystad. Visserligen bära nästan alla husen där
renässansens prägel, med svällande yppighet i detaljernas modellering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
