Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sten Selander: Uti vår hage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enhetligare än hagens växtlighet är vanligen dess fågelvärld.
Många av de talrika småfåglar som trivs särskilt väl i
övergången från skog till öppen mark har sitt käraste tillhåll här. Till
hagens karaktärsfåglar, som man inte så ofta ser annorstädes,
hör bland andra snöskatan. Hon heter ju också björktrast,
därför att hon så gärna häckar i björkhagar; om man inte förut
lagt märke till att hagen hyser en snöskatekoloni, brukar det
uppenbaras genom det förfärliga oväsen som uppstår då en
kråka flyger förbi. En vårdag behöver man sällan eller aldrig
lyssna förgäves efter trädpiplärkans friska drillar. Törnskatan
har ju på senare tid börjat bli sällsynt; skall man få syn på henne,
sker det vanligen i någon snårig hage, där den granna hanen
sitter och svänger på stjärten i toppen av en buske. Och
åtminstone i Mälardalen torde de hagmarker vara lätt räknade, där man
inte ibland ser den exotiskt utstyrda gröngölingen gunga förbi i
bågig flykt och ropa på regn.
Man kunde fortsätta en god stund att räkna upp hagens fåglar;
dit hör bland andra också bofinken, flugsnapparna, gulsparven,
talgoxen, hämplingen, rödstjärten och en hel rad sångare. Saknas
de, beror det på endera av två orsaker. Antingen håller gummorna
i trakten alltför många katter, våra markers enda svåra rovdjur,
som har en underbar förmåga att skapa livlöst tomrum omkring
sig. Eller också är terrängen alldeles renrakad från busksnår.
Den markägare som far varligt fram med våra hagars vackraste
prydnad, snåren av nypon och slån, behöver därför inte med en
skammens rodnad bekänna att han tar hänsyn till något så
föraktligt som naturens skönhet; han kan försvara sig med att snåren
är nödvändiga för småfåglarna, som håller efter bromsar och
andra flygfän och så skaffar kreaturen en mer ostörd betesgång.
Fågellivet i hagarna är ju rikare än den ytterligt torftiga Horan;
men några märkvärdigheter har i regel inte heller ornitologen
att hämta här. Det är därför inget slags vetenskapligt fackintresse,
utan enbart känslan för det svenska landskapet, som gör att
man med sorg ser hagarna försvinna. Sverige har gått framåt
mot allt större välmåga och trivsel; landskapsbilden ensam har
oavbrutet utarmats, själva landet har oavbrutet blivit fulare,
enformigare och mindre trivsamt. Den gamla allmogekulturens
pittoreska och omväxlande landskap, som avspeglar gångna
tiders mångsysslande näringsfång, plånas alldeles ut av ett nytt,
traditionslöst landskap, som med sin sammansättning av idel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
