Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Vår strävan med vandrarhemmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Låt mig här till sist antyda vad vi hoppas av framtiden.
Jag drömmer om bättre vandrarhem, inte uniformerade och
likadana annat än i ett avseende — att de alla skall bjuda ett
välkommen och ett kvarter och enkel spis efter dagens färd som
skall ge förnöjsamma turister än ytterligare längtan efter att se
mer av sitt land.
Jag drömmer om långt större antal färdande — som skall göra
det möjligare än hittills för hemmen att nå en bättre fullkomning,
inte bara i allt vad som gäller de materiella behoven utan
göra dem alla till små härdar för god svensk kultur.
Jag drömmer om ett färdeliv, inte koncentrerat till några få
leder där man trängs om plats, utan fördelat över alla rikets
bygder och jag ville därför också att vi kunde finna trollformeln
för att i Norrlands väldiga skogsland och andra glesbygder få vår
vandrarhemskarta lika tätmaskig som i södra Sverige, hem som
skall vara små oaser, där de besökande visserligen inte är så
många men där hemmen genom sin blotta befintlighet också ska
ha en vidare kulturell innebörd.
Jag ser flera ögrupper och skärgårdar lika vackra som Tjärö i
Blekinge sparade och skyddade för det enkla färdandet och för
en fördjupad naturupplevelse, lika väl som trygga replipunkter
i landets inre, lägenheter, torp, bondgårdar och herresäten med
vackra parker, vilopunkter, där man kan få studera bygdens
liv, ja också delta däri.
Och redan långt före den tid då allt detta kan vara realiserat
ser jag den dag, då freden åter råder, när ordet resetrafik åter
blir något att glädjas över, när vi få trycka fria grannars händer
på våra vandrarhem och få nöjet av fredliga besökare också från
främmande land och i gengäld veta att i deras härbärgen står för
oss hela den vida världen öppen.
Däri ser jag något av vandrarhemmens välsignelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
