Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sextiårsbukett. Introduktion till årsskriften 1945
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Näsströjn
STF har ett högt mål, men den har alltid talat om det i en
förtrolig vardagston, hellre med ett stramt »understatement» än med
yviga och braskande gester. Denna vardagston kommer att klinga
även genom denna årsskrift, som inte uppträder i frack utan i
vandrarkostym, och detta för att understryka, att färden inte är
slut ännu utan bara fortsätter som om ingenting hänt.
Men något har ju ändå hänt under dessa sexti år som
förflutit sedan föreningens idé först föddes inom en krets av
uppsalaakademiker på utflykt till Sala silvergruva. Den gången höll
det svenska stambanenätet på att byggas ut — framför allt
norrut — och det var både långsamt och kostsamt att färdas. Nu är
vårt järnvägsnät mänskligt att döma färdigbyggt, och en
järnvägsresa kostar mindre och skänker större bekvämlighet för de breda
folklagren hos oss än i något annat land. Den fortgående
demokratiseringen har fört med sig att alla slags färdesätt blivit
billigare, lättillgängligare och mera åtråvärda för alla socialgrupper.
Demokrati betyder bland mycket annat en ständigt fortgående
fostran av individen till bättre överblick och större
samhörighetskänsla. Det är där STF sätter in från sin utgångspunkt. Den
vill fostra, men utan pekpinne, den vill föreläsa, men utan
kateder. Dess pekpinne, om den har någon, är den svenska
naturen och kulturen själv, dess kateder, om den har någon, är
ett fjällstalp, en sandstrand, en kyrkoruin eller ett småstadstorg.
Denna fostran, som fortgår i samverkan med den månghövdade
medlemsskaran, avspeglar sig i skiftande fasetteringar i denna
årgång. Det sker i en känsla av att de olika detalj uppgifterna,
färdesätten och verksamhetsmålen allihop hör samman i den
stora helhet, som kan uttryckas i de fyra orden: resa, lära,
minnas, njuta. Det finns ett femte också: bli en bättre svensk.
Vill man anlägga en pedagogisk uppsyn och lägga isär de
olika sorters kunskaper reselivet kan meddela, så går det för sig
att dela upp dem i geografiska, historiska och ekonomiska. Allt
av geografiska kunskaper en resa kan innebära har sedan
1900-lalets början tagit konkret gestalt för alla svenskar i bilden av
Nils Holgersson. Han var en idealisk turist, som följde
föreskrifterna av en lika idealisk guide, den lilla klarögda, kloka och
varmhjärtade lärarinnan 1’rån Mårbacka, som själv rest sig till
mycket och läst sig till resten. Vi vanliga turister, även om vi har
snabbare och säkrare maskiner att tillgå än Mårten gåskarl,
hinner inte överblicka så många kunskapsområden som han under
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
