Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calla Anrick: STF antiqua et hodierna. Glimtar ur en sextioårings liv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Calla A nrick
affärsmässig utlandsreklam. Tvärs genom den parlamentariska
formuleringen av beslutet tyckte man sig höra föreningens lättade
suck. År 1903 började man katalogisera fotografisamlingen och
1904 startades publikationen »Hvilo- och kurorter i Sverige».
Den kostade 25 öre och frestade med ett mycket förföriskt
omslag. Genom en förgrund av en antik urna på en piedestal
omslingrad av en orm och en över halva sidan vällande kaskad av
konstrikt tecknade rosor, sammanhållna av en sjufaldig
bandslinga, såg man ett landskap, där mörka och dystra uddar trängde
ut över ett smalt vatten. Ingen tycktes avskräckas utan det blev
flera upplagor redan första året.
Nästa decennium. Tio händelser under de tio åren 1905—1914.
Föreningen börjar en serie geografiska bilder à 1 öre styck för
skolbarn, ombudens »de turistiska gnistornas» antal överstiger
1 000, Kebnekaisestugan uppföres, Kungsleden genom Lappland
planeras, geografiska väggplanscher ges ut, 25-årsjubileum firas
med instiftande av medalj, fru Boheman blir årsskriftsredaktör
1911 och Louis Améen styrelseordförande 1912. Vi ha velat
förbättra fjärde budet och säga: Hedra din fader och din moder
och ditt land, bekände han i ett tal. År 1913. Att man inte bara
höll andan inför det ominösa 1914. Men nej. Under arbetschefens
i Porjus ledning, han hette Axel Granholm, fullföljdes
byggnadsarbetena på Sjöfallsleden. År 1914, efter trettio års verksamhet,
äger föreningen 6 turiststationer, 18 stugor, 8 kåtor, 3 utsiktstorn
och 39 roddbåtar, trafikerar 3 motorbåtsleder och har
iordningställt 400 km stigar. Medlemmarnas antal är 57 907. Kamrer
Folke Wancke går som chef for byrån och in träder docenten
Hilding Kjellman som sekreterare och chef.
Och nu skulle han gå. Det måste varit strävsamma och
besvärliga år under krig och brist och dyr tid. Men föreningen tycktes
utvecklas och frodas på all sorts diet. Stug- och
turiststations-byggena i fjället gick i svepande drag och medlemsskaran var
uppe i 80 000.
Hon slog bekymrat igen den sista praktvolymen, årsskriften
som 1918 handlade om Västmanland.
Hu-u-u, tänkte hon och gick. Det går aldrig. Han klarar det
aldrig. Vad var det för konst alt sitta i en studerkammare — för
all del, också studera naturen på ort och ställe— men bara ha sig
själv att skylla, sig själv att ansvara för om premisserna var
felaktiga och omdömet klickade och resultatet blev jämmerligt.
332
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>