Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lennart von Post: Vår fornkultur i naturhistoriens ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lennart von Post
niskohuvuden förekommo på samma sätt som skelettdelarna av
de styckade slaktdjuren, vattenborgarna i Tingstäde träsk och i
Vastäde myr på Gotland, den sistnämnda med dubbla kretsar
av vallar och gravar, i vilka både försvararnas »skyttegång» och
deras slungstenar kommo i dagen, vikingasmedens verktygskista
i Mästermyr, »Bockstensmannen» i Varbergs museum med den
enda lekmannadräkt från medeltiden, som finnes fullständigt
bevarad, och åtskilliga andra.
Fornfynd av detta slag bli inga turistiska fältattraktioner som
stenkammargravar och ättehögar. Det finns ingenting att se på
platsen, annat än när utgrävningen pågår. Deras värde är det
vetenskapliga dokumentets, kanske också den museala
sevärdhetens. Men ur dessa synpunkter kunna de vara dyrgripar. STF:s
medlemmar kunna göra fornforskningen stora, kanhända
ovärderliga tjänster genom att inberätta vad de få höra talas om av
dylika fynd i sina hemtrakter eller på sina färder. Adressen är
antingen närmaste landsantikvarie eller museiintendent, eller
också riksantikvarieämbetet i Stockholm.
Nu tänker någon: var är den naturhistoriska belysning, som
dessa fynd sprida över vår forntidskultur och dess utveckling?
Deras innehåll är ju rent kulturhistoriskt, låt vara ovanligt rikt
och mångskiftande. Riktigt. Men de ha sin stora betydelse även
i det naturhistoriska sammanhanget, ehuru indirekt. Ty varje
gång man i en torvmosse hittar en anläggning eller en enstaka
fornsak, som kan dateras arkeologiskt, skrives ett Ȍrtal i
kanten» till den krönika om naturförhållandenas växlingar, som
mossens tillblivelsehistoria utgör, förutsatt naturligtvis att fyndet
blir sakkunnigt tillvarataget. Och numera, sedan pollenanalysen
(se härom STF:s årsskrift 1930, sid. 44) blivit
torvmossforskningens oumbärliga trotjänare och skriftetolkare, är det inte bara för
fyndmossen själv som detta årtal får giltighet. Pollendiagrammet
för en jordlagerserie visar, hur traktens skogar ändrat
sammansättning under den tidrymd lagerserien omspänner. Det
sammanfattar nämligen — grafiskt och enhetligt överskådligt — alla de
bestämningar, som man skikt för skikt utfört av de i jorden
konserverade frömjölskornens procentiska fördelning på de olika
skog-bildarna. I varje millimeter av t. ex. en torvmosses lagerföljd
motsvarar »den fossila pollenfloran» det frömjölsregn, som föll på
mossytan, då den millimetern torv avsattes. Och alla skiftningar
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
