Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst Manker: Förhistoria under kåtans rökfång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra första bokillustratörer hude svårt att föreställa sig, hur dessa bägböjda
Iräspjälor var beskaffade, som de besynnerliga skridfinnarna, lapparna, for
över berg och dalar på. Så här tänkte sig Olaus Magnus’ träsnidare saken.
därav, att invånarna för snabblöpning begagna sig av ett slags
långa och flata träspjälor, vilka framtill äro svängda uppåt i en
båge. Dessa binda de vid fötterna, och så taga de en stav i
handen till att styra med, och därmed ränna de ledigt uppför
och utför och på sned över de snöiga bergen, allt eftersom de
själva vilja.»
Den äldsta eller i varje fall primitivaste skidtyp vi känner i
Xorden är den arktiska, en bred, tunn skida med plan
undersida och ett par vertikala skidbindningshål på vardera sidan om
fotstället. Till sitt kultursammanhang pekar den, som så många
lapska element, österut, närmast mot samojederna och
ost-jakerna. Att påstå, att den skulle vara införd av lapparnas
förfäder är väl inte värt, för skidforskarna är ett skarpt släkte och
att rubba deras cirklar är inte rådligt. Men nog företer den en
viss släktskap med den bottniska typen, som bevarats med ett
rätt stort antal mossfynd inom det lapska utbredningsområdet
och typologiskt står rätt nära den lapska skidan, sådan denna
är än i dag. Den bottniska typen är tämligen bred, spetsad i
båda ändarna och försedd med upphöjt fotställ med tvärgående
horisontalt bindningshål; våra dagars lappskida är längre och
konkav eller bredrännad på undersidan men annars av samma
typ. Enligt de pollenanalytiska undersökningarna av fynden
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
