Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Arbman: Ur Bohusläns bildkrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holger Arbman:
UR BOHUSLÄNS BILDKRÖNIKA
Hällristningarna på de av inlandsisen glattslipade klipporna
fångar kanske starkare än några andra fornminnen vår fantasi.
När vi står inför dessa bilder, som huggits in i berget för omkring
två och ett halvt årtusende sedan, får vi en stark känsla av
mystik och hedendom. Liksom ett barn, som fått en rikt illustrerad
sagobok men ännu icke lärt sig läsa, bygger upp sin egen saga av
bokens bilder, så har forskare och lekmän gått från häll till häll
och försökt begripa ristningarnas mening. Ibland tror vi, att vi kan
fatta något av de innersta tankar och känslor, som våra förfäder
fäste i den hårda stenen, men var gång vi står framför en
hällristning, känner vi, att figurerna behåller det mesta av sin
hemlighet; de tillhör en föreställningsvärld, som vi aldrig klart kan
nå utan endast dunkelt ana. Tydligt framstår likväl vissa sidor
av bronsåldersmänniskornas vardagsliv och den starka
konstnärliga driften hos ristningarnas skapare, deras säkra uppfattning
av linjernas spel över bergytan, deras förmåga att fånga de små,
karakteristiska detaljerna, som gör de schematiska teckningarna
levande.
Över stora delar av jorden har bilder ristats på hällar och
klippor från äldsta stenåldern till långt in i senare tid. I Norden
finns två stora grupper av hällristningar. Den ena, i
Nordskandinavien, står i samband med stenålderns jägar- och
fiskarbefolkning och bilderna framställer huvudsakligen renar, älgar,
björnar, valar och annat villebråd, som man med ristningarnas
hjälp ville fånga. Den andra gruppen hör samman med
bronsålderns åkerbrukande befolkning och förekommer inom vissa
begränsade områden huvudsakligen i sydligare delar av
Skandinavien. I sydvästra Uppland finns ett rikt ristningsområde och
i Norrköpingstrakten ett annat, som har en stark särprägel. En
ristningsgrupp ligger i Tjust, en i sydöstra Skåne och på
Bornholm, en i Dalsland samt i Bohuslän en, som sträcker sig in i
Norge. Slutligen förekommer ett par grupper i Stavangertrakten
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
