Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Arbman: Ur Bohusläns bildkrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En overklig, främmande värld
träder fram mot oss ur
hällristningarnas figurer; vi har
svårt att komma i kontakt med
dem, men ändå ger de oss på
ett påtagligt sätt något av
bronsåldersmänniskans liv i
vardag och i fest. Vitlycke,
Tanums socken.
man sig kunna få en aning om hällristningarnas innebörd. Där
nere har gårdarna börjat vakna till liv; bonden vänder fårorna
med plogen, en vallhund driver korna på bete. Det är
åkerbrukarens domäner, men hur såg de ut för ca 2 500 år sedan, då
hällristningarna höggs in i berget?
På den tiden hade man ännu ej lärt sig att dika ut lerslättens
mader, gräset växte högt och frodigt i ett milt klimat på de
vattensjuka ängarna, där boskapen gick på bete. Högre upp på
torrare mark plöjde bonden sina små åkerlappar med en enkel
träplog. På berghällarna går plöjaren liksom bonden gick på sin
åker, där går tjurarna, stora och brunstiga med små skålgropar
under svansen markerande spillningen, gödseln, som ger
växtkraft. Det är alldagliga bilder ur livet förevigade i stenen. Vid
sidan av dem kommer andra situationer, t. ex. männen i strid
med höjda yxor, en lek eller kanske en rituell fest i samband med
skörden — man erinrar sig senare tiders majgreve och vinter-
167
Claes Claesson foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
