Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Arbman: Ur Bohusläns bildkrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holger Arbman
antagit, att spjutslungaren är en gudabild. Det är givetvis
omöjligt att med säkerhet avgöra vern hällristaren har återgivit; det
kan vara en gud, det kan också vara en deltagare i ett kulttåg,
kanske en representant för guden. Vid kulthandlingar uppträdde
människor i olika skepnader, till exempel klädda i tjurhudar,
som man ofta ser på hällristningarna, kanske ej sällan bärande
symboler för de makter, som styrde tillvaron, framför allt himlens
makter; i stor utsträckning har de agerande på så vis bidragit
till att gudarna blev antropomorfa, tog mänsklig gestalt. På
hällristningarna från bronsålderns slutskede kan vi tydligt se,
hur solhjulet förses med armar och ben, blir tänkt i
människoskepnad.
Aven något längre inåt landet finner man områden, som i likhet
med Tanumslätten förr varit gräsrika mader men nu är bördiga
åkrar, och på ett sådant område, där berget möter åkern, är vårt
lands allra märkligaste hällristning belägen. Det är
Fossum-rist-ningen. Den är inte stor, men den är det obestridliga
mästerverket bland alla ristningarna. Skepp med djärvt svängda stävar,
säkert formade och med täta »bemanningsstreck», som
säkerligen vid denna tid, bronsålderns yngre skede, endast var ett
dekorativt motiv, avgränsar bildfältet uppåt och nedåt. Mellan
dessa flottor utspelas handlingen. Män med höjda yxor, män
skjutande med båge, en jägare, som driver sitt spjut i en hjort
och andra bilder fyller ytan. Det är liv och rörelse, en dramatisk
spänning och en säkerhet i teckningen, som vi aldrig återfinner
på någon annan ristning.
När man står inför denna häll, vars bilder säkerligen återger
för länge sedan utförda kulthandlingar, bland annat en rituell
hjortjakt, där hjorten får inkarnera fruktbarhetens makt, och en
strid, kanske dödandet av fruktbarhetsdemonerna, tränger sig
onekligen frågan fram, vem var mästaren och vad var han i
livet? Han var en gudabenådad konstnär, men det var
säkerligen ej främst såsom konstnär han utvaldes att föreviga
kulthand-lingarna. Konstnärstemperamentet, den skapande fantasien, är
alltid, då det är som bäst, förenat med en stark personlighet,
med makt över människor. Det är egenskaper, som förmodligen
har spelat en stor roll i samband med de magiska riterna och
deras återgivande på berghällen. Men att bronsålderns
människor med utpräglat sinne för form och rytm, som så tydligt av-
170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
