Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigge Hommerberg: Birka och vikingatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigge Hommerberg:
BIRKA OCH VIKINGATIDEN
Vikingatid! Ser ni framför er långa, smäckra drakskepp med
brokiga segel, sköldar, som i lång linje täcker en vackert svängd
reling, eller hör ni en västervåg sjunga sin rytmiska sång för stolta
skepp, vilka med väderbitna kämpar ombord plöjer sin väg fram
emot mål, som under vintermörka aftnar lekt dessa män i hågen?
Vi reser nu ut för att konfronteras med konung Björns och
Ansgars händelserika skede i vår historia. Till den ändan går
vi ombord på mälarbåten Ena I i Stockholm och beger oss
en solglad sensommarmorgon till det lilla idylliska Björkö. Ett
par timmars färd över Mälarvatten, förbi skogbevuxna holmar
och genom smala sund, där det grå urberget höjer sig på båda
sidor och redan nu ger oss en försmak av hedendom, det är allt
som behövs för att man skall få trampa den mark, som ännu
för tusen år sedan var platsen för Birka, den förnämsta
handelsplatsen i norra Skandinavien och Sveriges första stad.
Från ångbåtsbryggan vandrar vi stigen upp mot Borg, där
Ans-garsmonumentet nu står. Vänder vi oss här mot Södra
Björkfjärden, har vi Bystan snett bakom till höger och Södra gravfältet
nedanför till vänster. Där nere ligger de hundratals gravkullarna
tätt, där nere växer enarna ständigt gröna, och där nere tävlar
käringtanden och den sista blåklockan och ljungen om att visa sig
skönast. Allt som allt är det ett område på ungefär en
kvadratkilometer, vilket hörde det gamla Björkö till.
Den södra delen av ön, Grönsö, var på Birkas tid skild från
den norra av ett 700 meter brett sund, ty vattnet stod då 4—5
meter högre än i dag. Fornlämningarnas antal är ringa på Grönsö
men desto större på det egentliga Björkö. Lämnar vi den 30 meter
höga Borg-klippan och går i riktning mot Bystan, även kallad
Svarta jorden, då dess mylla är starkt uppblandad med kol från
den forntida befolkningens härdar, måste vi först passera genom
en av öppningarna i den gräsvall, som omger Borg. Vi följer sedan
ett vackert klöverfält. Sädesärlorna vippar lekfullt på vägen fram-
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
