Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Almgren: Färd till Gotlands Hesperider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bertil Almgren foto.
Genom svarta skikt av färgödsel och vita av uljälld kalk grävde vi oss
ner nära tvä meter i grottans botten under fåfängt sökande efter
stenålders-folkets kvarlåtenskap.
Den grävande vaktmästarens basker försvann sakta i djupet
bakom jordhögarna. Det låg fullt med kol kring ett stort block.
Nu var saken klar: här var en stenåldershärd. Men var fanns
krukskärvorna, benharpunerna, metkrokarna? Djupare gick
schaktet, högarna av uppkastad jord växte och hotade att rasa,
kanterna, som skulle hållas raka för profilritning, visade
tendenser att ge vika. Och så kom — botten, otvivelaktigt och
obevekligen, på nära två meters djup. Mårtens tomma pipa slokade,
när vi tågade hem på fårstigar längs Suderslätts väldiga båge,
där de långa kvällsskuggorna av klinten ritade tvärprofiler ner
över strandvallarna.
När vi några dagar senare höll på att gräva här nere på
Suderslätt, hörde vi ett tjoande, icke olikt vad Mårten ibland kan
utstöta. Det upprepades; ingen Mårten syntes. Men där, på en
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
