Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alvar Silow: Söderfors. Tradition och nyskapande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alvar Siloiv
med upphört. Detta föranledde bergskollegium att bevilja ägarna
rättighet att i viss utsträckning även smida stångjärn för avsalu
under de tider, då ankarsmidet ej behövde hela arbetsstyrkan.
Detta var begynnelsen till det inkomstbringande och efter hand
alltmera omfattande stångjärnssmide! vid Söderfors, som bedrevs
ända till 1918.
Leijoncrona dog 1687 och bruket innehades av hans arvingar
till år 1742. Hans och hans arvingars tid kännetecknas icke av
någon teknisk utveckling, och tidvis synes bruket rent av ha varit
vanskött av odugliga platschefer. Ankartillverkningen skiftade
med konjunkturerna. Så småningom skedde en förskjutning till
stångjärnssmidets förmån i samma mån som den statliga
exportregleringen kom järnpriset att stiga på den engelska marknaden.
Det var troligen i samband därmed som nya intressen började
göra sig gällande vid Söderfors. Från år 1736 och fram till
år 1748 förvärvade hovmarskalken, sedermera landshövdingen
Karl Broman efter hand de leijoncronska arvingarnas samtliga
andelar i bruket.
Denna brukets första utvecklingsperiod, från anläggningen till
1700-talets mitt, skapade icke förutsättningar för ett rationellt
utbyggande av det nya brukssamhället. Själva verkstäderna,
masugn och smedjor, anlades i den smala ström, som flöt fram mellan
den i forsen liggande Holmen och Jörtsön. På Jörtsön växte
bostadsområdet upp, och där uppfördes 1684 ett kapell, en liten
korskyrka. Ursprungligen låg bruket under Tierp men blev eget
pastorat år 1699. År 1698 hoptimrades »på allmänningen» — det vill
säga i skogen åt Tierpshållet — stommen till den nuvarande
herrgårdsbyggnaden och denna uppfördes strax väster om den lilla
korskyrkan på den plats, där den alltjämt står. Bruksfolkets
bostäder — de finnas markerade på ett senare bruksplaneprojekt
— synas ha fått växa upp utan någon som helst plan. De voro
till största delen koncentrerade kring en stig eller väg, troligen av
äldre datum, som utgjorde förbindelseleden mellan
bakomliggande delar av Jörtsön och fastlandet.
Ar 1748 försålde Karl Broman Söderfors till brukspatronen
Claes Grill och grosshandlaren Mikael Hising i Stockholm. 1750
blev Grill ensam ägare av bruket. På detta sätt blev släkten Grill
knuten till Söderfors, som förblev i denna och därmed
befryndade familjers ägo i Över 150 år, ända till 1907. Med Grillarnas
övertagande av bruket inledes dess storhetstid.
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
