Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alvar Silow: Söderfors. Tradition och nyskapande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderfors
moderna teknikens födelsetid. Nya metoder prövades. En av de
viktigaste bland dessa, lancashiresmidet, utexperimenterades år
1830 vid Söderfors på Jernkontorets bekostnad och vann
sedermera allmän spridning vid de svenska järnbruken. Söderfors
blev även ett av de ledande företag i landet, där den bekanta
Westmanska ugnen för röstning avjärnmalm utexperimenterades.
Byggnadsverksamheten vid Söderfors under 1800-talets förra
hälft fullföljdes i stort sett enligt den plan som upplagts under
den grillska tiden.
Det storindustriella genombrottet under 1800-talets senare del
medförde för Söderfors ytterligare förändringar. 1872
ombildades det till ett aktiebolag samtidigt med att Älvkarleö bruk
förenades med företaget. Senare fogades härtill även Härnäs
bruk. Aktieägarna voro till att börja med medlemmar av de
släkter vilka tidigare ägt bruket. År 1907 försålde samtliga
aktieägare sina aktier till Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag, som
från och med 1908 övertog förvaltningen av bruksgruppen.
Denna uppgick 1918 helt i Bergslaget. Förvärvet skedde då Erik
Johan Ljungberg var disponent för detta företag.
Vid Söderfors påbörjades under denna period en nydaning
av den tekniska utrustningen som fortgått ända till i dag. De
uppfinningar inom stålframställningen, som karakteriserade början
av denna tid, föranledde vid Söderfors upptagandet av
ståltillverkning som brukets viktigaste uppgift. Det utvecklades inom kort
till ett av landets förnämsta stålverk. Tillverkningen av smidda
ankare däremot minskades efter hand och nedlades år 1875.
Söderfors utveckling i bebyggelsehänseende under
aktiebolagstiden fram till 1907 karakteriserades av en hastig expansion och av
industrialismens sönderbrytande av de gamla formerna.
Verkstadsområdet på »Holmen» blev otillräckligt. Under 1800-talets
sista årtionden började ett nytt område att tagas i anspråk på
fastlandet. Även det grillska bostadsområdet på Jörtsön blev för
trångt. Till att börja med löstes bostadsbehoven genom att nya
bostadshus av flerfamiljstvp uppfördes i de gamla bruksgatornas
förlängning. Genom verksområdets delvisa förflyttning framkom
behov av att förlägga bostäder nära de »nya verken» på
fastlandet. Resultatet blev att en bebyggelse tog sin början utmed
huvudvägarna till bruket. Sålunda uppfördes vid Gävlevägen i
första hand fi er familjsbostäder och vid Uppsalavägen uppläts
mark åt egna hem. Hela utvecklingsperioden kännetecknades
279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
