Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Lundquist och Lars Madsen: Flanera i fjäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Lundquist och Lars Madsen
på sina delikatesser, på roquefortost, på äggtoddy, på tunnbröd,
alla blir så vidhjärtade och generösa.
L: Du bjöd på apelsiner.
G: Stormen tar i framåt kvällen. När inan skall ut ur den
tjutande kåtan, får man pressa på allt vad man rår för att komma
genom dörren. Man får ta spjärn, ordentligt, för att inte kastas
omkull. Men i läet nere i videt får man andrum igen. Det blir
så tyst med en gång. Stormen låter som en brusande älv så här
på avstånd. Därovan lyser några stjärnor. Man står stilla några
ögonblick. Sen vräker sig snöstormen över en, murar igen
ögonen, och man är glad, när man lyckats pressa sig in genom
kåtadörren igen, in till den ljuvliga värmen.
Man slumrar till i sovsäcken. Börjar redan drömma, medan
gnistorna flyger från den glödande härden. . . Men man hinner
inte mer än just slumra till, förrän man hör det där, som man
egentligen väntat på hela tiden. Man hör röster och hundskall
utanför kåtan. Ja, visst skall det komma folk så här sent och
en sån här natt. Här i Vistas. Dörren öppnas, in tumlar trötta
män med is i skägg och hår. Ett sånt väder. Man blåser på elden,
slår vatten i pannan och kaffe i vattnet. Det börjar sjuda i kärlet.
Och så kommer språklådan igång igen.
L: Ja, Vistasvagge var en ljuvlig plats. Dit far jag i
vakendrömmar.
En ny värld.
L: I Nikkaluokta mötte vi lappvärlden, men turistvan och
modern. I Pårraskårsa, dit vi släpade oss i slask och snöbrist,
mötte vi något som var annorlunda.
G: Första anblicken av lägret, där det låg som ett brett
kal-hvgge under björkkullarna var förbluffande. Det var inte ett
lappläger som man var van att se det. Det liknade mest en
neger-kral i Afrika. Men när man såg närmare efter visade det sig, att
det man på avstånd tyckte var infödingshus var — höstackar.
Vi tog in hos Lars Blind i Pårraskårsa. Han bebor en gård,
där corps-de-logiet — här är det fråga om aristokrater — består
av förstuga, kök och kammare. Vi fick ligga i kammaren. Men
på kvällen innan sängdags satt vi i köket och lyssnade, medan
vi förtärde en underbar gräddfil och massor av renkött.
Lyssnade till det lapska språket, som milt och melodiskt som en stilla
tondikt fyllde det lilla rummet med liv.
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
