Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Gunnar Ullenius: Ett nytt Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar üllenius
regeringssätt. Ty antingen hade den blivit tillbakahållen av
allmogens rädsla och av klagomål över rubbning i laga kraftvunna
åtgärder, eller också hade den blivit så ofullkomlig och vanställd
av omgångar och formaliteter i proceduren, att den förfelat sitt
ändamål.»
Det svenska jordbrukets lövsprickningstid under 1800-talets tre
första årtionden måtte ha varit fascinerande att uppleva. Gammalt
och nytt blandades om i målerisk oreda. Först kom
skiftesförrättningarnas ackorderande, jämkande och jämmer. Nu var domedag
och uppbrottstimme. Nu hade man att emigrera ut från de trygga
samhörigheternas grannelag, ut till fäladens ödsliga tuvland, till
havrejordarnas otrygga periferi.
I Västergötland hade man fått enskiftesförordning året efter
Skåne, 1804. Det var inte nådigt. Det gamla bonde-Jerusalem kved
och klagade. I Kungslena formade det sig till ett sorgekväde i
psalmton:
6G
Beklagansvärda uselhet
vill jag för er förkunna
att de har nu med enskifte
förstorat byn Kongslena.
Män, kvinnor, barn, man sörja ser
de gråta och de klaga
och fälla många tårar ner
som förkorta deras dagar.
Det blir nu likt Jerusalem
det blir sd mörkt och illa:
vi skall nu riva våra hus,
som blir en usel villa.
Du som får sitta i ditt bo
med stillhet i din hydda,
tacka Gud för sådan ro
och dina fatliga skydda.
Nå, hur gick det till, när det uttjänta fyrståndssamhället gick
över ända och blottade vad som redan var i kraftig framväxt under
det murknade gamla omhöljet? Hur tedde sig omvandlingen ute på
landsbygden? Ja, allt skedde inte samtidigt. Man vaknade inte en
morgon i en ny värld, fast flagorna, som efter hand föllo till marken
av den murkna samhällsstubben var stora. Från England kom de
kraftiga vinddragen, som blåste in luft och dynamisk rörelse i det
svenska jordbruket.
Och nu åker vi utåt Kålland. Kålland det är den välsignade bit
av Västergötland, som förgäves försöker att nå tvärs över Vänern
till det likasinnade Värmlandsnäs. På sjömitten går det sönder för
dem och bitarna räcker nätt och jämnt till för Lurö skärgård. Här
vid roten av Kålland ligger Lidköping och kisar i solskimret över
Kinnevikens vatten mot Kinnekulle, berget som är ett sorts
indigo-färgat, västgötskt Kaba, en underbar riktpunkt för vardagens
slätt-farare och sjöfarare. Ska vi säga, att det är år 1848? En gyllene tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
