Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Sigurd Wallin: Årstafruns stockholmsresor. Klipp ur en dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigurd Wallin:
ÅRSTAFRUNS STOCKHOLMSRESOR
Klipp ur en dagbok.
Adertonhundratalets Stockholm känna vi ju alla. Flertalet
stockholmare bo alltjämt i den staden. Många minnas den nyuppbyggda
Strandvägen, som ledde ut till 1897 års utställning. Somliga ha
hört fäder och mödrar berätta om den tiden då folk med
självaktning började flytta ut på Ladugårdslandet från sina gamla
boplatser vid Drottninggatan men inte gjorde det utan en viss tvekan. Det
var när Östermalm höll på att bli till.
Så långt går den direkta minnestraditionen med
personkännedom och individuella detaljberättelser, sådant som kan ge
konkreta bilder om hur man levde och hur man betraktade stadens
lokaliteter socialt och ur alla andra vardagliga synpunkter.
Men på denna påtagliga väg komma endast vissa
undantagsmänniskor längre tillbaka. Om 1800-talets början och hela Karl
Johans-tiden veta vi kanske när allt kommer omkring bara det
som står i böckerna.
Det behöver nu inte vara bara, men det är oftast av en annan art
än det som man sett själv eller hört nära anförvanter berätta om
nära anförvanter. Det har inte samma helhet i stämning och
lokalkaraktär. Vill man se det dagliga livet på den tiden, går man väl
främst till memoarer och dagböcker. Men många av dessa lägger
man snart bort, ty de tala om en annan värld än vanligt folks
vardagsvärld. De blotta diplomaters indiskretioner om statssaker och
om kungligheter. De tala om människor som vi känna från
historieböckerna. Ja, de äro bra som läseböcker i historia. Men
vardagslivet i vardagsstaden var det ju vi ville lära känna.
Dagboken som mer än de flesta ger livets direkta ström av
enskildheter skrevs på Årsta gård strax utom Hornstull av
herrgårdens fru, Märta Helena Reenstierna, alltifrån Gustaf IV Adolfs
dagar och långt in i Karl XIV Johans tid. Huvudstaden, sedd från
en adlig lantgård med gamla anor, belägen så nära utanför tullen
att man är i lika ständig kontakt med livet därinne i staden som
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
