Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Jalmar Furuskog: I bergslag och bruksbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jalmar Furuskog
De stora företagens kapitalanskaffning blev underlättad genom
1848 års lag om aktiebolag. Brukspatronen blev disponent. Hans
personliga rörelsefrihet blev mindre, men han blev inkopplad i ett
maskineri med mycket större prestationsförmåga än hans eget lilla
bruk. Folket, som förut hade resonerat med patron om sina
bekymmer, fick nu vända sig till en representant för bolaget. De
tyckte kanske inte alltid att det var någon större förbättring.
De största förändringarna inom 1800-talets järnhantering ägde
dock rum på det tekniska området. Där visar sig detta sekels rätta
ansikte: det är experimentets och framåtskridandets århundrade
framför andra. Det gick inte ett årtionde utan att några nya
metoder utprövades på järnhanteringens arbetsfält. Vi kunde göra en
avstiekare till Lesjöfors, det blomstrande järnverket som hade sin
första renässans på 1830-talet, då Gustaf Ekman införde
lanca-shiresmidet. Det var en ny metod att färska tackjärn till smidesjärn.
Den krävde större och dyrbarare smedjor och bidrog därför alt
stärka de stora brukens ställning men försvaga de små. Ekman
var en av de ädlaste och klarsyntaste representanterna för
1800-talets brukskultur. Under hans ledning kom Lesjöfors historia
under fyra årtionden att återspegla hela landets tekniska utveckling.
Telegrafen hade slagit igenom i vårt land, men telegraftråden måste
importeras. Då byggde Ekman på 1850-talet ett valsverk och ett
tråddrageri. Järnvägar hade börjat byggas i landet. Då anlade
Ekman en fabrik för vagnfjädrar. Behovet av spik ökade våldsamt.
Ekman uppförde en av landets första spikfabriker. Även inom
folkbildningsarbetet och socialvården var han en föregångare.
Han inrättade folkskolor, som för den tiden var ovanligt bra, och
han lade ner mycket arbete på att skaffa lärare, välja läroböcker
och köpa materiel. Ofta var han bunden vid sjuksängen, men där
satt han vanligen lutad över ett ritbräde och tänkte ut tekniska
förbättringar. Nu är brukspatron sjuk igen, brukade arbetarna säga,
vad tror ni det blir för nyheter på bruket den här gången? Om
någon värmländsk brukspatron förtjänar att stå vid sidan av Mäster
Fälling så är det Gustaf Ekman.
Den verkligt stora revolutionen kom dock inte förrän med de
moderna götmetoderna, som gjorde stångjärnshamrarna
överflödiga och möjliggjorde framställning av stål och smidesjärn i stor
skala till billigt pris. Den 18 juli 1858, då världens första lyckade
bessemerblåsning ägde rum vid Edskens masugn i en skogstrakt
på gränsen mellan Gästrikland och Dalarna, kan nog betraktas
162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
