Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Jalmar Furuskog: I bergslag och bruksbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lennart af Petersens foto.
Järnets dominerande ställning i Bergslagens näringsliv har allt mer förskjutits till
förmån för träet. I Värmland, som för övrigt i århundraden exporterat timmer, betydde
träet redan omkring 1860 nära nog lika mycket som järnet. — Massaved till
Skoghallsverken på väg genom Karlstad.
förträffliga möjligheter till utveckling av bruksrörelsen, i det att flera
nya hyttor och hamrar blev uppförda. När 1800-talet gav större
rörelsefrihet åt företagsamheten, resulterade detta först i en mycket
märklig utvidgning av bruksbygden. Man anlade nämligen nya
hammarsmedjor långt norrut, vid Uvanå, Halgå, Femtå och
Likanå, det senare beläget ända uppe i Dalby socken i övre
Klarälvsdalen. Transporterna av tackjärn till dessa avlägsna bruk
erbjöd svårigheter, som för nutiden ter sig fantastiska.
Anläggningarna blev heller inte gamla. När järnvägarnas, Bessemers och
Martins tid bröt in, kom den stora koncentrationen, de små hyt-
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
