Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Albin Widén: De som drog ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Albin Widén
Under nödåren i Sverige i slutet på 1860-talet gick
emigrationskurvan brant i höjden och över huvud taget återspeglar den rätt
troget de ekonomiska konjunkturerna på ömse sidor av Atlanten.
Men även andra faktorer än de materiella har spelat in.
Emigrationen stod i nära samband med andra rörelser under 1800-talet,
de religiösa strömningarna, arbetarrörelsen, antimilitarismen.
Redan från emigrationens första årtionde har folkvandringen varit
nära förbunden med folkväckelsen och därigenom har skapats »ett
Sverige i Amerika och ett Amerika i Sverige». Jag erinrar mig ett
tillfälle från hösten 1939, då jag bodde i Bishop Hill i Illinois.
Min värdinna, som tillhörde en av de äldsta pionjärfamiljerna,
och jag sutto och talade om de religiösa förhållandena i det lilla
samhället, och då jag tog för givet att hon själv tillhörde
metodist-församlingen — det enda religiösa samfundet, som fanns där —
protesterade hon. — »Nej», sade hon, »jag har aldrig anslutit mig
till den. Jag har alltid känt att jag hört samman med den gamla
kolonikyrkan, som nu står tom och oanvänd.»
Den religiösa rörelse hon syftade på har blivit rätt hårt bedömd
av eftervärlden — från psykologisk synpunkt var hennes svar ett
sista uttryck för det religiösa frihetsbegär, som en gång skapade
det mest svenska samhället i Amerika. Bishop Hill var från början
en kommunistiskt organiserad jordbrukskoloni, vars ändamål var
att tillgodose medlemmarnas alla materiella och andliga behov.
Alla lovliga yrken och stånd var representerade vid sidan av
jordbruk med binäringar, man hade skomakeri och
skräddarverkstäder, smedja, målarverkstad, hotellrörelse osv., man hade eget
tryckeri och gav ut egna böcker och egen tidning, man hade en tid
sina egna sedlar — och först och främst hade man sitt eget
trossamfund. Det var profeten och religionsstiftaren, som var roten och
upphovet till hela rörelsen. »Profeten» Erik Jansson var bondson,
född 1808, han drogs med i folkväckelsen och började på
1830-talet predika och utlägga bibeln efter sitt eget huvud. Under sina
kombinerade prediko- och affärsresor vann han många
anhängare, särskilt i Hälsingland, och på 1840-talet ådrog sig rörelsen
myndigheternas uppmärksamhet. Jansson förkastade alla religiösa
böcker utom bibeln, och hans anhängare gjorde offentliga bokbål
och brände postillor och bönböcker. År 1845 for en av de mera
inflytelserika medlemmarna av sekten till Amerika för att
förbereda trosfrändernas överflyttning dit. Ett markområde förvärvades
i Illinois — det fick namnet Bishop Hill efter Janssons födelsesoc-
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
