Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Albin Widén: De som drog ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De som drog ut
Amerikaemigrationen börjar på 1840-talet och kan anses avslutad
år 1930. Den omspänner således nästan ett helt sekel och
självklart är, att under denna tid förskjutningar ägt rum både i fråga
om motiv och i andra avseenden. Den religiösa frihet, som
erik-janssare och baptister sökte i Amerika för hundra år sedan är
numera självklar även i Sverige. Teknikens utveckling har också
varit av avsevärd betydelse, den industriella frammarschen i
Amerika under det sista seklet och den amerikanska landsbygdens
industrialisering över huvud taget har skapat möjligheter och
arbetstillfällen, som lockat emigranterna. För hundra år sedan var en
atlantresa ofta rena hasarden; under emigrationens senare skeden
utmålade emigrantagenterna färden över Atlanten som en ren
lusttur.
Av särskilt intresse kan det vara att se hur olika landsdelar i
Sverige tagit del i emigrationen mer eller mindre intensivt under
olika tider.
På 40- och 50-talen är det skogstrakterna på gränsen mellan
Östergötland och Småland, som redovisar särskilt höga siffror, och det
sammanhänger tydligen med att den förut nämnde Peter Cassel i brev, som även
avtrycktes i lokalpressen, skildrade det nya landets möjligheter i ljusa
färger. Många av dessa utvandrare styrde också kurs på Iowa, andra
stannade i Andover i Illinois. Liknande förhållanden var anledning till att
ungefär samtidigt en betydande utflyttning ägde rum från
Barkaryds-trakten i Jönköpings län till Texas och från bygderna kring
Gränna-Haurida till La Fayette-West Point i Indiana och till Brockton och
Campello i Massachusetts. Erikjanssarna kommo mestadels från
Hälsingland och Gästrikland, medan en hel del utvandrare med andra
intressen och åskådningar bröt upp från Älvsborgs län. På 50-talet kommer
också en ström från Kristianstads och Kronobergs län liksom från
Blekinge, som går dels till trakterna kring Andover och Galesburg i Illinois
— den sistnämnda platsen blev skalden Carl Sandburgs födelseort — och
till Chisago- och Vasa-settlementen i Minnesota.
Under hungeråren i slutet på 60-talet levererade Jönköpings län tretton
procent av hela antalet emigranter närmast följt av Östergötlands och
Kalmar län. Nu börjar också värmlänningarna att röra på sig, medan
blekingeborna inte på långa tag når upp till sina tidigare rekordsiffror.
Dalmasarna, som endast i smärre grupper gav sig ut på 50-talet,
uppträder under det följande årtiondet talrikare i emigrationsstatistiken och
från Kristianstads län sprider sig amerikafebern till Malmöhus län och
Halland.
Under den våldsamma utvandringen på 80-talet tar värmlänningar och
västgötar ledningen, tätt följda av östgötar, smålänningar och skåningar.
På 90-talet reser också många stockholmare, vilket tyder på, att det inte
längre väsentligen är jordbruksarbetare utan numera även hantverkare
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
